Inre Väpnad Konflikt - Hur fastställs begreppet?

Sammanfattning: I denna uppsats har jag utrett vilka kriterier som uppställs för att fastställa inre väpnad konflikt i svensk rätt. Jag undersöker också hur kriterierna fastställs även i EU-rätten och i den internationella humanitära folkrätten gällande inre väpnad konflikt då båda dessa områden starkt påverkar den inhemska tillämpningen av begreppet. Genom att undersöka framförallt Diakité-domen har jag konstaterat att svensk rättspraxis skiljer sig från EU-rätten som i sin tur skiljer sig från den internationella humanitära folkrätten. EU-rätten slår fast i Diakité-domen att inre väpnad konflikt ska skiljas från den internationella humanitära folkrättens begrepp ”icke-internationell väpnad konflikt”. Domstolen menar att de olika begreppen används för olika ändamål. Detta leder till dilemman för de nationella rättstillämparna när de ska tillämpa de internationella konventioner som deras land skrivit under på och samtidigt tillämpa EU-domstolens praxis. Jag kommer fram till att de kriterier som utgör inre väpnad konflikt därför inte är tydliga för vare sig migrationsdomstolarna eller Migrationsverket och att ett nytt prejudikat från migrationsöverdomstolen behövs för att tydliggöra området. Jag kommer också fram till att EU-domstolen lämnat definitionen av begreppet urskillningslöst våld så öppet att det riskerar få olika innebörd i olika medlemsstater i EU.