Pedagogisk skolmåltid? - Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractChristoffersson, Tanja och Kaba El-Jabi, Valbona (2018). Pedagogisk skolmåltid? – Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragMed denna undersökning vill vi bidra till ökad kunskap om vad pedagogisk skolmåltid innebär för elever och lärare. Vi hoppas även att undersökningen kan bidra med kunskap om den pedagogiska skolmåltiden behöver utvecklas vidare samt öka vikten av att den bör ses som en del av lärandet under hela skoldagen. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns bland lärare och elever om den pedagogiska skolmåltiden. Med utgångspunkt i lärarnas och elevernas uppfattningar kommer den pedagogiska skolmåltiden att utvärderas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: •Hur upplever eleverna och lärarna den pedagogiska skolmåltiden?•Hur ser lärarna på sin roll under den pedagogiska skolmåltiden?•Kan den pedagogiska skolmåltiden utvecklas vidare, och i så fall hur? TeoriDenna undersökning har sin teoretiska utgångspunkt i Nordenfelts (1991) holistiska hälsoteori samt KASAM (en känsla av sammanhang) som är ett begrepp från salutogenes teori, vilket skapades av Aaron Antonovsky (2005). I den holistiska hälsoteorin förläggs fokus på en persons handlingsförmåga eller oförmåga att handla. Hälsa uppnås när personen ges förutsättning till att utföra en handling samt när personen når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation (Nordenfelt, 1991). Inom perspektivet KASAM avgörs graden av hälsa hos en person med hjälp av följande tre centrala delar; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. För att KASAM ska skapas måste det ske i samspel mellan dessa tre delar och om en människa känner en känsla av sammanhang är hon närmare det friska stadiet (Antonovsky, 2005). MetodUndersökningen bygger på en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor till fyra lärare i låg och mellanstadiet samt barnintervjuer med elva elever, enskilt och i grupp. Intervjuerna skedde på tre olika skolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, tolkats och analyserats med inspiration av en hermeneutiskt ansats. ResultatResultatet i vår undersökning visar att den pedagogiska skolmåltiden går under en ostrukturerad del av skolans verksamhet. Det visar sig att större delen av den pedagogiska skolmåltiden omfattas av logistik vilket bidrar till att både lärare och elever upplever miljön som stressig, stökig och begränsad. Det framkommer också att elever inte ges förutsättningar till att utföra praktiska handlingar, till exempel att ta sin egen mat under den pedagogiska skolmåltiden. Undersökningen visar även att samtliga lärare har som mål att skapa gott samtalsklimat och möjligheter för att den pedagogiska skolmåltiden ska ses som ett tillfälle för att bygga goda relationer men att det inte ges goda förutsättningar för att målen ska uppnås. Både lärarna och eleverna har lite inflytande över bestämmelserna kring den pedagogiska skolmåltiden då det är rektorerna som har det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av den pedagogiska skolmåltiden samt för lärarnas och elevernas arbetsmiljö.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens och elevhälsans funktioner och roller nämns varken av lärarna och eleverna i empirin. Utifrån detta ser vi vikten av att specialpedagogen dagligen rör sig och blir integrerad i alla delar av verksamheten. Ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevers utveckling. Resultatet av undersökningen ger implikationen att specialpedagoger bör öka betydelsen av en god lärmiljö i skolmåltiden för att eleverna ska få erfarenhet av att tillhöra samt möjlighet till aktivt deltagande. Tillsammans med resten av elevhälsan kan specialpedagogen skapa tillgängliga lärmiljöer samt inkludera inlärning och utveckling inom den pedagogiska skolmåltiden. En viktig faktor är att skapa en samsyn kring begreppet hälsa då ett av specialpedagogens uppdrag är att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa. Även samsyn kring begreppet pedagogisk skolmåltid är nödvändigt för att kommunikation och dialog kring ämnet ska belysas och föras.Nyckelordhälsofrämjande, inflytande, pedagogisk skolmåltid, roller, specialpedagogik