Prövningstillstånd till Regeringsrätten i skattemål

Sammanfattning: Prövningstillstånd till Regeringsrätten gällande skattemål har funnits i svensk rätt sedan 1972. Regeringsrätten är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och avgör mål som handlar om tvister mellan enskilda och myndigheter. Regeringsrätten lämnar som huvudregel endast prövningstillstånd när avgörandet förväntas bli prejudikatsgrundande, det vill säga till ledning för rättstillämpningen. Det vi inriktat oss på i uppsatsen är att undersöka om det förekommer några skillnader i antalet beviljade prövningstillstånd mellan åren 1995-2006. Uppsatsen behandlar även hur förhållandet mellan skattemål och det totala antalet mål ser ut. Det som gjorde att vi valde att skriva om prövningstillstånd var för att det är ett intressant ämne och ett viktigt inslag i rättstillämpningen. Det vi ville uppnå med uppsatsen är att se ifall det förekommit några förändringar i ovan nämnda frågor. Uppsatsen bygger på statistik insamlad från Domstolsverket, Brottsförebyggande rådet och Regeringsrättens årsbok. Regeringsrättens årsbok innehåller avgöranden från Regeringsrätten. Det finns ett antal möjligheter att beviljas prövningstillstånd och de regleras i 36§ Förvaltningsprocesslagen. Prövningstillstånd meddelas: "1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av regeringsrätten eller 2. om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.” Den insamlade statistiken presenteras i ett antal lättöverskådliga diagram i vår analysdel, som vi sedan kommenterat ytterligare i slutsatsen. Vi har fått fram en rad intressanta resultat, bland annat: - Andelen mål som överklagas från Kammarrätten till Regeringsrätten har ökat. - Beviljandet av prövningstillstånd i skattemål har ökat medan beviljandet av prövningstillstånd för det totala antalet mål minskat under samma period. - Skattemålen i Regeringsrättens årsbok består av fler referatmål än notismål, vilket inte var fallet i början av vår mätperiod.