Diabetes och det sociala livet : En kvalitativ studie om upplevelsen av diabetes, utifrån vårdpersonalens perspektiv

Detta är en M1-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Människor som lever med diabetes påverkas i hög grad av omgivningen. Som vårdpersonal är det viktigt att inte beskylla den enskilda som oansvarig och otillräcklig i relation till sin egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetes påverkar människor med diabetes och deras vardagsliv och psykosociala hälsa, samt hur vårdpersonal arbetar för att stötta människor med diabetes. Resultatet baserades på fem intervjuer med vårdpersonal som arbetar med människor som har diabetes. Resultatet visade att sjukdomen påverkar den som är drabbad, dygnets alla timmar. Det visade även att vårdpersonalens relation till patienterna har stor betydelse för patienternas egenvård. Samma egenvård som konstateras upplevas som stigmatiserad av människor med diabetes. De teoretiska referensramar som användes i arbetet var Banduras socialkognitiva teori samt Zubin och Springs stress- och sårbarhetsmodell. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att det är av stor vikt att vårdpersonalen har en god relation med- samt tar hänsyn till den enskilda patientens förutsättningar då många patienter har en stark rädsla för komplikationer vilket kan leda till ångest eller depression. Studien visar också att det finns ett behov av att undersöka ämnet människor och diabetes mer utifrån ett socialt perspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)