Åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet : En global analys

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan länders genomsnittliga åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet. Huvudhypotesen är därför att högre åldersskillnad i äktenskap kommer att vara förenad med lägre jämställdhet. Få studier finns att tillgå om det direkta sambandet mellan jämställdhet och åldersskillnader. Denna studie mäter jämställdhet med fyra olika parametrar, mödradödlighet, könsfördelning av parlamentsplatser, könsfördelning vad gäller utbildning samt könsfördelning vad gäller avlönat arbete. Studien använder sig av DBO-teorin som teoretiskt ramverk för att analysera förklaringsmekanismer som skulle kunna förtydliga uppkomsten av samvariationen. För att undersöka sambandet används linjär regressionsanalys. Resultaten visar att vissa undersökta jämställdhetsaspekter har ett samband med åldersskillnader kontrollerat för BNP och giftermålsålder. Mödradödlighet och jämställt arbetsmarknadsdeltagande är i detta sammanhang relevanta faktorer för åldersskillnader. Däremot samvarierar inte könsfördelning av parlamentariska platser och skillnader mellan män och kvinnor i utbildning med åldersskillnader. BNP tog hela effekten av utbildning och delar av effekten från mödradödlighet. Giftermålsålder påverkade inte sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet. Slutsatsen för denna studie är således att det globalt sett finns en samvariation mellan vissa faktorer som kan indikera ett jämställt samhälle och länders genomsnittliga åldersskillnader.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)