Pokémon Go och fysisk aktivitet – En litteraturstudie om användbarheten av aktiva mobilspel vid folkhälsoinsatser

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för medicin

Sammanfattning: Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittandet ökar i Sverige och globalt sett vilket medför hälsorisker i form av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, vissa typer av cancrar och fetma. Det har på senare tid diskuterats hur aktiva tv- och mobilspel kan användas för att öka den fysiska aktiviteten. Ett exempel på detta är det Augmented Reality (AR) baserade spelet Pokémon Go. Det är därför angeläget att studera sambandet mellan Pokémon Go och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att studera sambandet mellan Pokémon Go och fysisk aktivitet samt hur aktiva spel kan användas vid folkhälsoinsatser. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Scopus och Pubmed för att identifiera alla relevanta vetenskapliga artiklar inom området. Alla utvalda artiklar kvalitetsgranskades genom antingen STROBE-mallen eller Malteruds checklista. Därefter bedömdes evidensgraden med GRADE på studier som använt sig av utfallsmåttet steg/dag. Slutligen sammanställdes artiklarna genom en innehållsanalys. Resultat: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar. Utifrån dessa kunde ett svagt samband mellan att spela Pokémon Go och en ökning av fysisk aktivitet identifieras. Främst var det lågintensiv fysisk aktivitet. Ökningen var störst bland de som tidigare varit mest inaktiva. Ett dos-respons samband kunde identifieras, där de som spelade mest fick en större ökning av fysisk aktivitet än de som spelade lite. Effekten av Pokémon Go på fysisk aktivitet avtog över tid. Aktiva spel kan vara användbara för att aktivera de mest inaktiva och spelandet kan vara ett komplement till andra interventioner för att öka fysisk aktivitet. Slutsats: Pokémon Go visades ha en kortvarig effekt på fysisk aktivitet. Aktiva spel kan användas i folkhälsoarbete för att minska stillasittande och inaktivitet, där det kan vara en fördel om spel utformas utifrån en teori, exempelvis Social Cognitive Theory. Vidare bör spelen vara anpassade för målgrupp och kontext, för att uppnå önskad effekt på fysisk aktivitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)