Framskjuten beskattning vid andelsbyten : Är lagens utformning tillfredsställande?

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller. Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring. Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av. Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD. Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap. Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna.