Hur ska framtidens äldreboende utformas? -En fallstudie gjord på tre äldreboenden i Sverige

Sammanfattning: Boendet har en stark koppling till äldres livskvalitet. Utformningen av äldres boendemiljö är viktig då de spenderar mycket tid i och i nära anslutning till boendet. Boendemiljön påverkar hur trygg den boende känner sig där exempelvis hala golv eller dålig belysning kan skapa en känsla av otrygghet. Sveriges befolkning ökar och antalet invånare över 65 väntas öka från 1,9 miljoner 2014 till 3 miljoner 2060. Med en ökande äldre befolkning måste det byggas fler äldreboenden och regeringen håller på att ta fram en nationell kvalitetsplan för att se över de olika boendeformerna och de vill även se hur användningen av ny teknik kan främjas. Utvecklingen av äldreboenden har gått framåt. År 1920 var lägenheterna runt nio kvadratmeter och idag är rummen oftast över 30 kvadratmeter med pentry och badrum. Socialstyrelsen har gjort flera undersökningar om hur äldre upplever sin boendesituation. Undersökningarna visar att över 60 procent av de äldre på vård- och omsorgsboende känner oro och är ensamma. Utifrån intervjuer som utförts på tre olika äldreboenden, Boklunden i Burlöv, Trädgårdarna i Örebro och Vikaholmsallén i Växjö har ett resultat erhållits av vilka preferenser det finns över hur framtidens äldreboende ska utformas. Generellt sett är den äldre befolkningen en grupp som har väldigt individuella preferenser. Det finns några faktorer som trygghet, att boendet är personligt anpassat och att få bo tillsammans med andra, som många äldre föredrar. Äldre efterfrågar mer inflytande över sin boendesituation och fler boendeformer att välja på. Då andelen dementa ökar kommer det att krävas att fler boenden demensanpassas. Det som äldre värderar allra mest med sitt boende är utemiljön. De trädgårdar som byggs på dagens äldreboenden har mycket grönska, sittplatser och möjlighet till aktivitet. Det finns även en stor vilja att använda digitala skärmar, framför allt som minnesstöd, och för att lättare kunna kommunicera. Personalen efterfrågar ett system där de kan signera medicin och dokumentera enkelt på en digital skärm. För att få ut det mesta möjliga av den nya tekniken behövs större kunskap om vad som finns tillgängligt samt samarbete mellan olika aktörer för att alla verktyg ska fungera tillsammans. Dimmers på belysningen uppskattas där det finns och är efterfrågat där det inte finns. Det som de flesta anser ge ett dåligt intryck på äldreboenden är korridorer vilka uppfattas som institutionella. De bidrar till att personalen får gå långa sträckor mellan de boendes rum och gör det svårare för äldre med kognitiva funktionsnedsättningar som demens att orientera sig och hitta till gemensamma ytor. En planlösning där de allmänna utrymmena är i centrum och alla boenderum ligger i direkt anslutning till de allmänna ytorna är att föredra. De olika lås som finns på äldreboenden tycker personal generellt sett fungerar bra men det finns en stor skillnad mellan olika boenden vad som används och behövs. På boenden som ligger i stadsmiljö bör det finnas kamera på porttelefonen och i vissa fall även övervakningskamera i foajén för att personalen ska känna sig trygg. Trägolv eller träliknande golv uppfattas ge ett trevligt och hemlikt intryck. De ytskikt på golv som finns idag upplevs dock av personalen ofta som svårstädade och som att de slits snabbt. Det finns ett intresse av stötdämpande golv som ska minska risken för frakturer vid fall men många efterfrågar fler studier på hållbarhet och kostnadseffektivitet.