En talande tystnad : Högstadie- och gymnasielärares uppfattningar om förstelärarreformen och dess lokala inrättande

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.

Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun. Enkätstudien led i stort av dålig svarsfrekvens. 5 skolor hade över 30 % svarsfrekvens och sammanlagt hade studien en svarsfrekvens på 18 %, vilket gav 92 enkätsvar. Det genomfördes två intervjuer för att ge extra dimension åt arbetet.

 Lärarna ansåg i liten utsträckning att förstelärarna utför de arbetsuppgifter som regeringen föreslog i promemorian Karriärvägar för lärare m.m. De ansåg också i liten utsträckning att arbetsuppgifterna påverkade studieresultaten på skolan. Den mer övergripande bilden av förstelärarreformens effekter på skolan följer samma trend. De flesta lärare tycker varken att upplevelsen av förstelärarnas arbete på skolorna är positiv, eller att de fått inblick i tillsättandet. De flesta lärare anser inte heller att förstelärarreformen i sin helhet är positiv eller att dess intentioner förvekligas. Det fanns dock skillnader mellan olika lärargrupper. De som själva hade en förstelärartjänst var tydligt mer instämmande vid samtliga av studiens delar. Det var också stora skillnader mellan äldre och yngre lärare, där de yngre lärarna var mer instämmande. De lärare som ansåg att läraryrket var en profession instämde mer i att statens intentioner med förstelärarreformen förverkligats. Skillnader i lärarnas sociala bakgrund gick inte att fastslå, även om en svag trend kunde ses i de flesta frågor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)