Vad gör att kunskapsöverföring fungerar? En studie om kunskapsöverföring i ett framgångsrikt kunskapsföretag

Sammanfattning: Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det är som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med välmående personal med syftet att söka förståelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvägagångssätt och hinder påverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken är socialt och kontextuellt betingad. Detta synsätt har lett till våra frågor som svarat på hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer där kunskapsöverföring kan ske samt vilka omständigheter på företaget som underlättar eller försvårar kunskapsöverföringen. Teori/Tidigare forskning: För att förstå vad som påverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat på studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross. Teoretiska begrepp som har använts i uppsatsens analys är socialt kapital och dess tre dimensioner; strukturellt, kognitivt och relationellt, samt begreppet praktikgemenskaper. Vi har även berört begreppen social sammanhållning och absorptionsförmåga som knyter an till individers vilja att dela med sig samt deras förmåga att ta emot kunskap. Metod: Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats med en abduktiv metod, där empirin har inhämtats genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer som har transkriberats. Den abduktiva metoden har inneburit att vi växlat mellan empiri och teori för att söka förståelse för kunskapsöverföringsprocesserna. I vårt analysarbete har vi använt oss av ett tematiskt tillvägagångssätt med utgångspunkt i ett Framework perspektiv där vi brutit ner och tematiserat vår empiri utifrån de teman vi identifierat för att söka förståelse för kunskapsöverföringsprocesserna. Uppsatsen följer Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer. Resultat: Genom att underlätta för social interaktion genom möten och forum har vi sett att kunskapsöverföring gynnas och att det sociala kapitalet påverkas. Vi har dock inte kunnat särskilja några delar från det sociala kapitalet som större eller mindre påverkande på kunskapsöverföringen mer än att det har skapat förutsättningar för kunskapsutbyten medarbetare emellan. Vi har också sett att företaget genom att strukturera arbetet på ett sätt som möjliggör för social interaktion påverkat kunskapsöverföringen.