Synen på kvalitet vid upphandling av distansbaserad vuxenutbildning

Sammanfattning: Vuxenutbildningen har en lång historia i Sverige och tar sin början i slutet av 1800-talet då de första folkhögskolorna infördes. I takt med industrialiseringen och de förändrade utbildningsbehov som denna förde med kom vuxenutbildningen att växa och utvecklas under 1900-talet. I samband med att den svenska skolan kommunaliserades under början av 90-talet infördes friskolan och möjligheten att lägga utbildning på entreprenad. Detta i samband med den tekniska utvecklingen kom att leda till att allt fler utbildningsverksamheter som erbjöd kommunal vuxenutbildning på distans växte fram. I en studie från 2014 visar Skolverket att 46 % av eleverna inom dagens vuxenutbildningen läser hos en annan utbildningsanordnare än den egna hemkommunen. Vilken utbildningsanordnare som eleven hänvisas till står dock inte eleven fritt att själv välja utan styrs genom kommunal upphandling där lagen om offentlig upphandling (LOU) är den vanligast tillämpade metoden. Inom LOU finns två olika utvärderingsförfaranden där det ena förfarandet låter utbildningskvaliteten vara avgörande medan det andra förfarandet låter priset avgöra vilken utbildningsanordnare som tilldelas kontraktet. I den här studien har jag undersökt differensen i svenska kommuners syn på vilka kvalitetsfaktorer som påverkar dem i störst utsträckning när det gäller upphandling av distansbaserad vuxenutbildning. Min studie bygger på en socialkonstruktivistisk ontologisk ansats och baserar sig på en tidigare studie genomförd av fyra forskare vid Encell (2014) där de undersökt synen på kvalitet inom vuxenutbildningen och utifrån detta skapat en kvalitetstypologi där kvalitetsbegreppet brutits ned till tre delaspekter: administrativ kvalitet, pedagogisk kvalitet och demokratisk kvalitet. I min studie har jag undersökt om det går att finna någon skillnad i hur kommuner som vid upphandling utgår ifrån LOU och företräder prisavtal jämfört med kommuner som företräder kvalitetsavtal skattar de olika kvalitetsaspekterna som påverkande för valet av distansbaserad vuxenutbildningsanordnare.  Jag har också undersökt om det går att finna någon skillnad i resonemang som kan kopplas till kommunernas geografiska läge Min studie är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning där 101 kommuner, av Sveriges samtliga 290, slumpades fram och inbjöds delta i studien. 50 kommuner meddelade sitt intresse och av dessa valde slutligen 35 kommuner att besvara enkäten. Sammanfattningsvis visar studier att när man bryter ned kvalitetsbegreppet i olika delaspekter påvisas en skillnad i resonemang som kan kopplas till vilket utvärderingsförfarande kommunerna tillämpar inom LOU. Skillnaderna återfinns inom områdena administrativ kvalitet och pedagogiskt kvalitet där kommuner som företräder kvalitetsavtal skattar att ett antal av dessa aspekter påverkar valet av distansbaserad vuxenutbildningsanordnare i större utsträckning än kommuner som företräder prisavtal. De slutsatser som jag dragit utifrån min studie är att ett ökat gemensamt arbete kring vad kvalitet står för inom kommunal distansbaserad vuxenutbildning krävs för att vi ska kunna garantera likvärdighet i utbildningen och för att all utbildning ska kunna möta individen utifrån dennes behov och erbjuda bästa möjliga förutsättningar.