Frihet och inflytande ur barns och pedagogers perspektiv

Sammanfattning: Denna studie undersöker förutsättningarna för barns och vuxnas inflytande och frihet i förskolan. Studien bygger på observationer, intervjuer och diskussioner på en förskoleavdelning. Frihet definieras i studien – i linje med Marx och den dialektiska traditionen – som människans förmåga att uppleva och förändra verkligheten på ett aktivt meningsskapande sätt. Hur framgångsrika individerna är i sitt meningsskapande tolkas i samspelet mellan subjektens aktivitet och yttre omständigheter. Denna analytiska metod utvecklas i linje med aktivitetsteori, utifrån Vygotskij och Leontiev.I analysen – som också innefattar teorier från Habermas och Honneth – kopplas ökade krav på resultat och lärande i förskolan till en avsaknad av frihet för både vuxna och barn. Detta framträder hos vuxna dels i hur de uppfattar sig som passiva objekt för yttre krav dels i en upplevd brist på erkännande i yrkesrollen. Från barnens perspektiv inskränker ett mer formaliserat och planerat lärande möjligheter till fri lek, vilket barnen efterfrågar.Studier gjorda av Anette Emilson och Klara Dolk bekräftar bilden av styrda aktiviteter som hinder för barns inflytande. Men andra observationer i föreliggande studie motsäger också detta. Vissa sätt på vilket vuxna och barn skapar mening skulle inte vara möjligt utan planerade aktiviteter och organiserade möten. I en närstudie av två aktiviteter framstår inte pedagogens styrning som den mest avgörande faktorn för barns inflytande. Utifrån Csikszentmihalyis begrepp "flow" och Bjørkvold term "musisk" bedöms den avgörande faktorn för barnens frihet vara mer tydligt knuten till det sätt som barnen agerar. Detta frigörande förhållningssätt utmärks av en aktiv närvaro utan rädsla för misslyckande samt upplevelsen av verkligheten som föränderlig och dynamisk.