Återköp av aktier : Samband mellan återköpsprogram och andel aktier i styrelse, ledning och verkställande direktör

Sammanfattning: År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma. Sedan 2010 finns en utredning hos regeringen där det föreslås att ta bort tioprocentsspärren och låta det stå bolagen fritt att återköpa hur mycket aktier de vill. Detta examensarbete syftar till att undersöka den svenska markanden och att bidra i debatten och belysa ett område som ej tidigare har undersökts, nämligen sambandet mellan de bolag som genomför återköp av egna aktier samt hur ägarandelen i grupperna styrelsen, ledningen och verkställande direktör påverkas före och efter återköpen. Vidare analyser i den här studien inkluderar 126 av de 139 bolagen. Tretton bolag har exkluderats på grund av bristande uppgifter eller att årsredovisningar helt saknas. Materialet kategoriseras efter dels hur återköpen genomförs; ett enda program, flera program i följd alternativt spridda program, dels efter storlek på bolag enligt SmallCap, MidCap och LargeCap. Vidare analyseras sambandet mellan den genomsnittliga ökningen av det egna innehavet hos bolagets styrelse, ledning och verkställande direktör samt ägarandelen, bolagets storlek och återköpsstrategi. Den slutliga analysen bygger på de bolag som gjort flera återköpsprogram samt där styrelse och VD tillsammans ökat sitt genomsnittliga egna aktieinnehav per återköpsprogram. Vår studie visar ett signifikant samband utifrån den avsedda beroendevariabeln, den genomsnittliga ägarandelen för styrelse och VD samt ett signifikant negativt samband med storlekskategorin largecap. Vilket innebär att den genomsnittliga ökningen i innhav per återköpsprogram delvis kan förklaras genom hur stor ägarandelen var innan återköpet samt bolagets storlek. Även grupptillhörighet, det vill säga typ av återköpsstrategi, har ett samband men detta placerar sig strax under en signifikansnivå på 90 procent.