Surrogatmoderskap: Lagstiftaren som moralisk vägvisare - En utredning ur ett intresseperspektiv

Sammanfattning: I denna kandidatuppsats undersöks rättsläget i Sverige gällande surrogatmoderskap med det huvudsakliga syftet att granska hur surrogatarrangemangets centralt berörda intressen återspeglas i befintlig lagstiftning och SOU 2016:11. Surrogatmoderskap är en form av assisterad befruktning och innebär att en kvinna genomgår graviditet och förlossning med avsikten att sedan lämna ifrån sig barnet. I svensk lagstiftning föreskrivs inte ett uttryckligt förbud mot surrogatmoderskap men av bestämmelserna i GenL följer indirekt att assisterad befruktning i syfte att utföra ett surrogatarrangemang inte får genomföras inom svensk hälso- och sjukvård. Ett surrogatarrangemang berör olika intressen i samhället och de mest centrala intressenterna i sammanhanget är barnet, surrogatmodern och de tilltänka föräldrarna. I centrum för barnets intresse är principen om barnets bästa och rätten till vetskap om sitt genetiska ursprung. Från surrogatmoderns perspektiv är självbestämmanderätten, människovärdesprincipen och riskerna för exploatering av särskild betydelse. I de tilltänkta föräldrarnas intresse ligger möjligheten att med hjälp av en surrogatmoder kunna få ett genetiskt barn. Avsaknaden av en uttrycklig reglering skapar ett rättsligt vakuum som i sin tur innebär osäkerhet för alla berörda intressen. Uppsatsen visar på att lagstiftarens inställning till surrogatmoderskap och argument bakom dagens indirekta förbud har förändrats över tiden. Utifrån barnets perspektiv visar uppsatsen att principen om barnets bästa väger tyngre och ges mer utrymme i den rättsliga diskussionen om surrogatmoderskap idag än tidigare. För surrogatmoderns vidkommande dras dels slutsatsen att människovärdesprincipen inte längre anses utgöra ett hållbart argument mot surrogatmoderskap, dels att riskerna för exploatering prioriteras framför individens rätt till självbestämmande. Den sammanlagda slutsatsen är således att de tilltänkta föräldrarnas intressen får ge vika för surrogatmoderns och barnets intressen, som både enligt nuvarande lagstiftning och SOU 2016:11, anses vara mer skyddsvärda.