Den nya gemensamma europeiska köplagen (CESL) : En analys av kritiken mot förslaget och konsekvenser för svenska företag

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning:

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant.

Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag.

Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas. Denna uppdelning är gjord utifrån en lista av punkter, som identifierats som de starkaste argumenten i den svenska kritiken. Segmenten lyfter fram brister i förslagets tekniska kvaliteter, såväl som oklarheter i det materiella innehållet. Dels skapar ett nytt regelsystem en ökad komplexitet, och tillsammans med det faktum att ytterligare ett regelverk påförs berörda aktörer, uppkommer frågan om denna utveckling är önskvärd eller ens efterfrågad. Dessutom innebär det oklara tillämpningsområdet att den nya köplagens ramar ter sig något odefinierade, vilket skapar en osäkerhet kring förslagets förhållande till andra instrument. Detta leder i sin tur till CESL inte tydligt markerar sin plats och därmed inte heller visar vilka dess fördelar är samt vilka behov som är tänkta att tillgodoses. Förslagets undermåliga kvalitet och struktur, tillsammans med dess stora omfång, gör även att helhetsbilden av förslaget försämras ytterligare.

Det är helt uppenbart så, vilket är den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats, att det helt enkelt inte finns något behov av CESL i sin nuvarande form. Det är inte de direkta skillnader mellan CESL och svensk rätt som gör att förslaget kritiseras så starkt och så brett. Företagen har redan tagit fram egna lösningar på de gränsrelaterade problemen. CESL innebär istället ytterligare en regelsamling att ta hänsyn till, vilket i en majoritet av fallen enbart har negativa följder.

För svenska företag, som har möjlighet att i framtiden tillämpa förslaget regler, finns det självklart en rad fördelar. CESL innehåller regler som i hög grad kan underlätta den gränsöverskridande handeln. Den verkliga situationen tyder dock istället på att den nya gemensamma köplagens regler försvinner bort bland andra, mer sedvanliga och relevanta lösningar. Konsekvensen blir helt enkelt att förslagets regler inte kan tillämpas, inte ens av de aktörer som reglerna att tänkta att hjälpa. Risken är överhängande att CESL blir, som det har uttryckts i kritiken, ytterligare ett bidrag till den stora och komplexa regelmassan som redan i dag finns tillgänglig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)