Solcellsparkeringen : En jämförande fallstudie för elbilar och bensinbilar

Sammanfattning: Av Sveriges totala växthusgasutsläpp är det i nuläget transportsektorn som står för den största andelen och står för mer än 30 % av alla utsläpp. Med ett ökande fordonsbestånd och ett fortsatt behov av transporter blir lösningar som minskar utsläppen från denna sektor avgörande för Sveriges hållbara utveckling. Eftersom 93 % av Sveriges drygt 4,7 miljoner personbilar drivs av fossila bränslen skulle investeringar i alternativa färdmedel såsom elbilar kunna leda Sverige i rätt riktning. Författarna till denna rapport tror att, om man kan hitta ekonomiskt lönsamma lösningar för företag att investera i mer miljövänlig teknik, skulle det hjälpa samhället att tackla miljöproblemen. Det här projektet undersöker om elbilar med tillhörande solcellssystem för laddning kan vara en ekonomiskt och miljömässigt hållbar investering för ett företag. För att ta reda på detta skapades en fallstudie med specifika bilmodeller och en specifik solcellsteknik. Fallstudien delades upp i två framtidsscenarier för respektive bilmodell som förmånsbil. Detta för att kunna jämföra kostnad och miljöpåverkan under en 25-årsperiod. Den elektriskt drivna bilen som användes var Nissan Leaf 24 kWh och den bensindrivna var Mercedes-Benz A 180. Solcellerna var av typen CIGS (Copper Indium Gallium Sellenide) med en verkningsgrad på 12,3 %. Utifrån fallstudien skapades en beräkningsmodell i MatLab för att kunna göra specifika beräkningar på hur de olika alternativen stod mot varandra. Resultatet av studien visade att solcellerna inte kunde förse elbilarna med deras laddningsbehov under största delen av vinterhalvåret och el var tvunget att köpas in från det svenska elnätet. På sommarhalvåret var det istället en överproduktion av el som kunde utnyttjas av företagsbyggnaden. Elbilarna med tillhörande solcellssystem beräknades till att både vara mer ekonomisk och miljömässigt hållbara sett över hela 25-årsperioden. Elbilarna stod dock för det högsta utsläppet av de två bilmodellerna vid tillverkning medans bensinbilarna stod för det högsta vid drift. Elbilarna med solcellssystemet hade en dyrare ingångskostnad men bensinbilarna var väsentligt dyrare i drift. Det är svårt att generalisera resultatet från denna studie då den enbart undersöker ett fall med specifika antaganden och avgränsningar, men för att sätta fallstudien i ett större perspektiv måste en viss generalisering göras. Slutsatsen som kan konstateras är således att det generellt sett finns stor potential och rimliga möjligheter till att få det både lönsamt och miljövänligt att investera i elbilar med anknutet solcellssystem.