Resursplaneringsstöd för tågtrafik : Analys av SJ AB.s operativa hantering av lok och vagn

Sammanfattning: Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB är ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik på järnväg. Planering av transportsystem är komplext eftersom det ingår många resurslag och planeringen dessutom begränsas av den mängd spårkapacitet som finns att tillgå. Det finns hjälpmedel tillgängliga för produktionsplanering för järnvägssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal föråldrade systemstöd mot ett nytt med målsättningen att få en mer integrerad produktionsplanering. 2011 produktionssattes RPS (Resurs Planerings Stöd) för resursslaget fordon. Se bilaga 1 för definition av fordon och RPS. 2012, ett år efter implementeringen, fanns det fortfarande en mängd användare som inte var nöjda med det nya systemstödet RPS, vilket föranledde idén till examensarbetet. SJ AB har en fordonsflotta som förenklat kan delas upp i två huvudtyper; motorvagnar och ”lok och vagn”. RPS är utvecklat för företag som har en produktion som arbetar med tågsätt, den arbetsmetod som SJ AB tillämpar för motorvagnar. SJ AB har anpassat RPS så att det även ska fungera för deras arbetsmetod avseende ”lok och vagn”, men det har visat sig att användarna inte är nöjda med hur RPS är uppbyggt. Examensuppgiften var att utföra en nulägesanalys av hur användarna upplever hanteringen av ”lok och vagn” i RPS och utreda om den är komplex och/eller svår att ta till sig. Uppgiften angreps från två olika håll. Det ena angreppsättet var att utreda och beskriva hur valet av systemstöd gick till och varför valet blev RPS. Det syftade till att undersöka om användarnas upplevelser av RPS var relaterat till anskaffning och implementering av systemstödet och/eller om det var systemtekniskt relaterat. Det andra var att intervjua användarna för att konkretisera och identifiera de faktiska problem som de upplever med hanteringen av RPS.  Utredningen om av valet av RPS som utfördes i examensarbetet resulterade i att det framkom att SJ AB hade underskattat det förändringsarbete och de processer som måste hanteras i samband med implementering av ett nytt systemstöd. RPS är ett standardsystem som är tänkt att implementeras i sin helhet utan större förändringar i programvaran. När SJ AB istället beslutade att skräddarsy RPS efter redan befintliga arbetsmetoder, utan att ha gjort en större konsekvensanalys om vilka effekter det skulle få på utlovad prestanda, resulterade det i att RPS blev väldigt trögt att arbeta i. Utredningen visade också att en del av den frustration som idag finns hos användarna handlar om att de inte upplever att de är med på den förändringsresa som SJ AB genomgår. Intervjuerna resulterade i att fem olika problemområden identifierades som anledning till användarnas frustration. Som resultat presenterades för SJ AB förslag om hur problemen inom respektive område skulle kunna åtgärdas. Genom att grunden till dagens situation identifierades så blev det enklare att förstå användarna. En slutsats är således att det är av största vikt för SJ AB att arbeta aktivt för att användarna fortsättningsvis ska vara delaktiga i förändringsarbetet, vilket de presenterade rekommendationer leder fram till.