”Jag orkar ju inte”. En etnografisk studie om samspelets betydelse i den pedagogiska förskoleklassamlingen.

Sammanfattning: Abstract: Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i den pedagogiska samlingen i en förskoleklass. Dessutom är syftet att studera hur pedagogerna reflekterar över samspelet med barnen i samlingssituationen, i synnerhet när de hamnar i svå-righeter. Syftet preciserade vi genom följande frågeställningar: Hur samspelar pedagogerna med barnen i samlingen? Hur påverkar lärandemiljön samspelet mellan pedagog och barn? Hur reflekterar pedagogerna över hur samlingar genomförs, samt hur samspelet med barn sker? Teori: Studiens teoretiska ansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv har ett aktivt samspel stor betydelse och i denna kommunikation är språket en central del. Lärandet sker i samspel med andra och vårt fokus har varit samspelet mellan pedagog och barn i den pedagogiska samlingen. Miljön och den kontext barnet befinner sig i har betydelse för lärandet i detta perspektiv. Det innebär att det är lättare att ta till sig ny kunskap om omgivningen är organiserad på bästa möjliga sätt. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv utgår vi från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet som bland annat har sin teoretiska grund i det sociokulturella perspektivet. Hur individen tar till sig kunskap och förstår sin omvärld utgår både från individen och det sammanhang den befinner sig i. Studier utifrån detta perspektiv visar på hur lärande, kommunikation och delaktighet hänger samman. Metod: Vi har med utgångspunkt av vårt syfte, valt att använda oss av en etnografiskt inspire-rad metod. Detta är en är kvalitativ studie där vi vill beskriva och förstå vad som händer i en verksamhet och vad som händer i samspelet mellan pedagoger och barn. I en etnografisk stu-die är det vanligt att använda sig av deltagande observationer. Vi kombinerade videofilmning med reflekterande samtal tillsammans med pedagogerna utifrån det vi sett på videofilmerna. Resultat: Vår undersökning har visat att pedagogens förhållningssätt är av stor betydelse för hur samspelet fungerar. Pedagogerna i vår studie har visat att de har ett medvetet reflekte-rande förhållningssätt, där deras ambition är att skapa ett klimat där barn tillåts vara olika. De arbetade utifrån att barns delaktighet är betydelsefull, och hade på så vis en bra utgångspunkt. Dock kunde vi se hur samlingens innehåll och struktur påverkade samspelet och huruvida barn hamnade i svårigheter eller inte. Pedagogerna reflekterade över hur de skulle agera i sitt ledarskap när svårigheterna väl uppstått, däremot saknades reflektioner om varför svårighet-erna uppstod. Genom att i samspelet arbeta mer med barns delaktighet och låta dem aktivt delta i planering och utvärdering, är vår uppfattning att pedagogerna skulle kunna förebygga att barn hamnar i svårigheter. Miljöns påverkan av samspelet har visat sig, när det kommer till hur barnen sitter, val av innehåll och störande inslag under samlingen. Pedagogerna har en ambition att göra barnen delaktiga, men vi kan se brister i detta. Vikten av att få tid till re-flektion och utvärdering.