Kläder och Identitet En studie om synen på kläders kommunikativa förmåga

Sammanfattning: Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad. Resultatet har jag kommit fram till med hjälp av analytisk induktion, detta har jag sedan satt i samband med min teoretiska referensram som består av teoribildningen symbolisk interaktionism, teoretikern Erving Goffman samt begreppet identitet. I resultatet finner jag förutsättningen för kommunikationen jag är ute efter, det vill säga att det finns en medvetenhet om att den faktiskt existerar. Detta finner jag går att utläsa i svaren utan någon större svårighet. Alla svarar mer eller mindre entydigt att det finns människor i samhället som vill förmedla ett visst budskap om sig själva genom hur de klär sig. När det kommer till deras egen vilja att kommunicera något med vad de väljer att klä sig i så skiljer sig svaren mera åt. Att visa upp ett välvårdat yttre kan anses vara en allmän åsikt, medan några inte har några särskilda agendor med sin klädsel och andra lägger större vikt vid att förmedla till exempel musikstil. Oavsett om respondenterna har ett intresse för kläder och mode eller ej, så anser de att det är viktigt att tänka på hur man klär sig. Vissa tycker det är roligt att köpa kläder, medan andra ser det mer som en nödvändighet, gemensamt är ändå att kläder har betydelse. Trots olikartade svar på frågorna kommer jag ändå fram till att kläder har betydelse för alla när det gäller den sociala interaktionen. Alla uppger att de har olika kläder för olika situationer; hemma, promenad, arbetet, med kompisar eller för festliga tillfällen. Min tolkning blir således att vare sig respondenterna tänker aktivt på det eller inte, eller vill medge det eller inte, så är de måna om att förmedla ett ”gott” intryck med sin klädsel i särskilda sociala sammanhang. Min analys visar att Goffmans teori om att vi människor uppträder på en scen med olika roller och rekvisita stämmer förhållandevis väl in på hur man väljer att klä sig. Vilket också hör samman med symbolisk interaktionism; kläder utgör symboler/rekvisita i den sociala interaktionen. Dessa symboler är för vissa av respondenterna ett sätt att befästa sin identitet, medan andra inte anser det, dock är det en allmän åsikt att det finns personer i samhället som knyter sin identitet till klädval.