Hållbarhetsrapportering till följd av nytt EU-direktiv : En kvalitativ studie avseende byggbolagens arbete inför upprättandet av hållbarhetsrapporter

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Ett nytt EU-direktiv gällande hållbarhetsredovisning omfattar sedan 1 januari 2017 fler företag än tidigare, vilket leder till ett förändringsarbete hos större företag. Byggbranschen har stor inverkan på samhällets hållbarhet och därför finns ett behov av att implementera direktivet genomgående i dessa verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur större företag går tillväga vid införandet av lagkrav gällande hållbarhetsrapportering. Vidare blir syftet även att identifiera olika motiv som kan finnas vid val av resultatindikatorer, utöver att lagkrav gör det nödvändigt. En kvalitativ studie har genomförts med empiri i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av forskningsstrategi resulterade i en fallstudieorienterad metod av ett flertal företag. Respondenter från Derome AB, Bygg Z AB, HSB och SEHED Byggmästargruppen AB har medverkat i studien. I teoriavsnittet presenteras lagen om hållbarhetsrapportering, internationella regelverk, motivorienterade metoder, teorier kring resultatindikatorer och förändringsarbeten. Utifrån studien framgick att samtliga företag befann sig i ett tidigt stadie av hållbarhetsrapporteringen och därför hade inte resultatindikatorer valts, istället identifierades fokusområden. Slutsatsen resulterade därmed i att det fanns externa likväl som interna motiv till valda fokusområden. Exempel på motiv som framkom var konformitet med lagar och regler, intressentperspektivet och att spåra framsteg mot uppsatta mål. Företagens bakgrund och kunskaper varierade då de hade olika erfarenhet av hållbarhetsrapportering innan det nya lagkravet infördes. Studien identifierade likheter i företagens implementering av hållbarhetsrapporterna i form av att förändringsarbetet för närvarande sker avsiktligt, centraliserat och ledningsstyrt. Skillnader i implementeringen identifierades bland annat i företagens kommunikation, typ av arbetssätt och val av regelverk. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)