Ungdomskriminalitet ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om yrkesverksammas uppfattningar av könets betydelse för ungdomskriminalitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)