Konflikter och avvägningar - En studie av skyddet av riksintressanta områden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Viktor Gustafsson; [2010]

Nyckelord: Miljörätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Föreliggande uppsats kommer att diskutera och analysera skyddet av riksintressanta områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Då ett område utses till riksintresse skall det skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar områdets skyddsvärda egenskaper. Uppsatsen är inriktad på att identifiera och problematisera kring skyddets uppkomst och hur det bibehålls samt de undantag som lagen ger utrymme för. Fokus ligger främst på de konflikter som uppkommer mellan bevarande och exploaterande riksintressen då de berör samma områden. Regleringen angående riksintressen härstammar från den fysiska riksplane­ringen under 1960-talet. Bestämmelserna lagfästes därefter i NRL för att sedan införas näst intill oförändrade i miljöbalken. Bestämmelserna ger staten möjlighet att reglera mark- och vattenanvändningen och avsikten var att balansera förhållandet mellan marknadskrafterna å ena sidan samt människa och miljö å den andra. Utpekandet av riksintressanta områden i 3 kap. miljöbalken görs av sär­skilda myndigheter med specialkunskap inom den typ av område som skall regleras. Att myndigheten aktivt pekar ut de områden som kan komma i fråga är av stor vikt då det absoluta skydd som utpekandet medför inte kan hindra pågående markanvändning som påtagligt skadar riksintresset. De riksintressen som regleras i 4 kap. miljöbalken är redan utpekade i lag och omfattas därmed inte av samma problem. Inget hindrar att ett område är av riksintresse för både exploaterande och bevarande riksintressen. Skyddet av riksintressen aktualiseras endast vid vissa prövningar av myn­digheter och vänder sig därmed inte mot enskildas vardagliga agerande. Reglerna har därmed ett begränsat utrymme där det absoluta skyddet tilläm­pas. Vad gäller riksintressena i 3 kap. miljöbalken har dessa ofta ett starkare skydd än riksintressena i 4 kap. i och med att de i lagen utpekade områdena inte får hindra bland annat utvecklingen av tätorter och näringslivet om inte riksintressenas områdesspecifika skydd riskerar att kränkas. Detta medför att riksintressena i 4 kap. ofta även skyddas av ett i 3 kap. förenligt intresse. Vid konflikt mellan ett riksintresse och en markanvändning som påtagligt skulle skada detta ges riksintresset företräde. Vad påtaglig skada innebär är bedöms från fall till fall. Om den konkurrerande markanvändningen är av riksintresse skall en avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken göras där före­träde ges åt det eller de ändamål som på lämpligast sätt främjar en långsiktig hushållning. Riksintressena i 4 kap. har företräde framför riksintressena i 3 kap. Avvägningen har en stark koppling till miljöbalkens portalparagraf i 1 kap. 1 §. De rättsfall som studerats i uppsatsen visar på att exploaterande intressen ofta ges företräde framför bevarande sådana. Motiveringen till vad som är en hållbar utveckling är även bristfällig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)