Kvinnan kan du sälja igen och igen och igen, tills hon är död : En studie om fem svenska organisationer som diskuterar fenomenet trafficking

Detta är en Kandidat-uppsats från Forum för genusvetenskap och jämställdhet

Sammanfattning: Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död. Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta. Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen. Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)