Fästingrelaterad problematik och prevention i stadslandskapets rekreationsmiljöer : skötsel- och gestaltningsstrategier för en vandringsstig utmed Isbladskärret i Stockholm

Sammanfattning: En ökande och mer krävande medelklass i urbana miljöer kommer att innebära utmaningar för framtiden. Jag har noterat att urbana människor ofta ägnar sig åt utomhusaktiviteter, såsom löpning, skogspromenader, skidåkning och i vissa fall utövas mer specifika intressen som studier av växter, insekter eller fåglar. Problemet med de vidsträckta stadsmiljöerna är att de inte naturligt erbjuder sådana möjligheter. Därför planeras att i stadsmiljöer spara restområden, restaurera eller i vissa fall skapa helt nya biotoper och naturlika miljöer. En fråga som är viktig att ställa är om det är komplikationsfritt att lämna, återskapa eller rent av nyskapa skogs-, ängs- och våtmarksmiljöer i urbana områden. Tillsammans med pågående och framtida förändringar i klimatet kan dessa områden bli problemområden för olika sjukdomar som orsakas av exempelvis mygg och fästingburna smittämnen. Min utgångspunkt har varit att studera förekomst av fästingburna infektioner vid Isbladskärret, en populär skogs-, ängs- och våtmarksmiljö i Stockholm, och om enkla åtgärder kan minska smittrisken. I arbetets första del har jag studerat och beskriver fästingens ekologi för att sedan använda kunskapen i gestaltnings- och skötselförslaget för Isbladskärret. I arbetet undersöks även om fästingburna sjukdomar som Borrelia, TBE och Rickettsia helvetica förekommer i etablerade skogs-, ängs- och våtmarksmiljöer i urbana områden och i sådant fall i vilken utsträckning. Därför utfördes en insamling av fästingar vid Isbladskärret som beskrivs i del två. Fästingarna analyserades för olika smittämnen vid Zoonosis Science Center i Uppsala. Flera av fästingarna var smittade av Borrelia men varken TBE eller Rickettsia helvetica kunde hittas i de insamlade fästingarna. I del två har jag även undersökt i vilken utsträckning människor är medvetna och agerar utifrån eventuella hälsorisker kopplade till fästingar. Sammantaget gav mina litteraturstudier och de fynd av Borrelia som gjordes i fästingarna en bas för och fingervisning om hur de preventiva åtgärderna bör utföras. Slutligen undersöktes i den tredje och sista delen (med bakgrund från litteraturstudien och studien vid Isbladskärret) vilka möjligheter det via gestaltning och skötsel av skogs-, ängs- och våtmarksmiljöer i urbana områden finns att minska risken att människor drabbas av fästingburna sjukdomar. Baserat på detta har jag arbetat fram tre olika förslag på gestaltning och skötsel av området vid Isbladskärret som kan kategoriseras som små, medelstora och slutligen radikala åtgärder. Min förhoppning är att det här arbetet skall vara en viktig länk i kunskapskedjan kring hur olika åtgärder kan minimera risken för att utsättas för smittor vid besök i natur- och naturlika miljöer i urbana områden. Dessutom är det en strävan efter att skapa ett viktigt argument i diskursen om och i vilken omfattning vi som landskapsarkitekter måste lära oss att tänka preventivt. Inte bara när det gäller exempelvis fallolyckor men även kring så abstrakta ting som infektionssjukdomar.