Psykisk ohälsa i arbetslivet : Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa

Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för samhällsvetenskap

Sammanfattning: Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi  Författare: Rojin Coskun & Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag.  I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: -          Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: -          Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? -          Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)