Synen på barn i Indien

Sammanfattning: Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer: - Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör? - Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället? - Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället? Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi. Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn. De vill sätta barnet i centrum, försöker se vilka behov som finns hos det enskilda barnet och försöker se varje barn och dess problem individuellt. De låter barnen vara delaktiga, beskriver barnens åsikter och möjlighet att uttrycka sig som något viktigt och positivt i sitt arbete. Barnen ses som aktörer, aktiva subjekt genom att socialarbetarna vill göra barnen involverade och delaktiga på olika sätt. Barnen får på olika sätt ett erkännande som kompetenta, handlingskraftiga och aktiva barn. Barnens utrymme beskrivs som begränsat i det indiska samhället och att det ter sig olika i olika familjer. På en del håll ser man barnen som familjens egendom, anser att barn inte kan fatta egna korrekta beslut och de ses inte som kompetenta individer. I en del familjer får barnen komma till tals mer och föräldrarna uppmuntrar barnen att uttrycka sig och vara mer delaktiga. Det beskrivs hur synen på barn idag är mer barncentrerad och att samhället ger mer utrymme och ser och erkänner barnen mer. Det lyfts fram hur barnens barndom och deras oskyldighet hotas att försvinna då barn kommer tidigare in i vuxenvärlden av olika orsaker. Strukturer i samhället, historiska, politiska och ekonomiska processer, olika sociala fenomen och kulturella företeelser beskrivs som faktorer som påverkar synen på barn i samhället. Beroende på ålder, kön, eller klass möts du som barn av olika syn och möjligheter. Globalisering, med ökad rölighet av människor, stor tillgänglighet av information och stort mediautbud och samhällsförändringar öppnar för fler idéer och tankesätt som influerar och visar sig påverka synen på barn. FN:s Barnkonvention och barns rättigheter har också påverkat och barnen har uppmärksammats och barns utrymme har ökat. Resultatet visar att det finns många hinder, brister i strukturer i samhället och den egna kulturen som gör det svårt att följa FN:s konvention om barns rättigheter.