Mindfulness: Ett folkets opium eller ett opium för folket

Sammanfattning: I föreliggande studie studeras svensk terapeutisk mindfulnesslitteratur med syftet att utifrån sociologisk teoribildning försöka förstå mindfulnessmetodens popularitet. För detta syfte har vi formulerat en övergripande forskningsfråga: Hur kan man sociologiskt förstå mindfulnessmetodens popularitet? Litteraturen som studeras är tre böcker från tre etablerade mindfulnessförfattare, Åsa Nilsonne, Anna Kåver och Ola Schenström, som på olika sätt varit tongivande inom den svenska terapeutiska mindfulnesskontexten. Ett första steg i studien har varit att teckna en historisk översikt av mindfulnessbegreppets resa från buddhistisk frälsningslära till västerländsk kommersiell produkt. Med hjälp av den historiska översikten har vi kunnat ringa in den nyliberala kontext i vilken litteraturen produceras och konsumeras. Genom den kritiska diskursanalysen har vi identifierat tre orienteringar som präglar litteraturen: Effektivitetsorientering, självorientering och nyttoorientering. Orienteringarna analyseras och förstås i ljuset av Hartmut Rosas teori om social acceleration. Studiens slutsats är att Mindfulness i ett samhälle som präglas av social acceleration blir till en anpassningsstrategi för individen så att hen ska kunna hantera de krav som samhället ställer. Mindfulness litteraturen lovar att göra individen mer potent, d.v.s. mer kreativ, mer flexibel och mer effektiv.