Målkonflikten mellan tät stadsmiljö och kollektivtrafik i fallet Litteraturgatan - Samband mellan institutionella och fysiska barriärer

Sammanfattning: Synen på hur en tät stadsbebyggelse och en förstärkt kollektivtrafik ska kunna interagera med varandra skiljer sig åt mellan trafik- och stadsplanerare. Institutionella förutsättningar kan skapa barriärer mellan planeringsaktörer vilket försvårar en ömsesidig förmåga att lyckas kombinera dessa planeringsstrategier på en lokal plats. Risker finns att utformandet av kollektivtrafik ihop med en tätare stadsmiljö får effekter som försvårar rörligheten för människor till fots inom ett lokalt område, som ett resultat av fysiska barriäreffekter. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns något samband mellan institutionella och fysiska barriäreffekter i ett lokalt stadsutvecklingsprojekt som innefattar både infrastruktur- som markanvändningsplanering. I studien har två frågeställningar ställts; Vilka institutionella barriärer kan identifieras mellan planeringsstrategier för utvecklandet av kollektivtrafik respektive markanvändning? samt Hur påverkas fotgängares rörlighet inom ett lokalt område av en fysisk barriär? Det teoretiska ramverket omfattas av hur olika nivåperspektiv kan forma utveckling med fokus på förhållandet mellan kollektivtrafik och markanvändning, samt en teoretisk begreppsdefinition av institutionella och fysiska barriärer. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med trafik- och stadsplanerare och med en nätverksanalys i GIS. De institutionella barriärer som kan identifieras från intervjuerna visar på betydelsen att samverka, att vara delaktiga i tidiga skeden, ha tydliga definitioner och att olika politiska prioriteringar påverkar. Detta med anledning att planerare ofta har olika perspektiv på utveckling, antingen ett perspektiv för hela staden eller för en plats. Rörligheten över en fysisk barriär beror på vilka passagemöjligheter som finns. Olika passager som tunnlar eller korsningar i markplan ger olika effekter, där det sistnämnda ger en bättre rörlighet längs med ett stråk. Framträdande är också att andra faktorer som mentala uppfattningar påverkar hur människor väljer att röra sig vid en barriär, att en känsla av olika identiteter kan finnas mellan två sidor av en barriär även om de geografiskt ligger nära. Ett samband kan identifieras mellan institutionella och fysiska barriärer. Om aktörer på planeringsnivå stöter på hinder som skapar samarbetssvårigheter har det tendens att leda till att fysiska barriärer uppkommer på en lokal plats. Projekt som tidigt klargör vad som ska utformas har bättre möjlighet att lösa problemen innan det når en lokal plats.