Fotbollsklubbars redovisning - en sann spegling av verkligheten?

Sammanfattning: Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att diskutera vilka redovisningsmässiga värderingsmetoder som finns och hur de används av svenska elitfotbollsklubbar. Dessutom analyseras vilka förutsättningar dessa har för att ge en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. En jämförelse mellan olika associationsformer och dess redovisningsmässiga förpliktelser kommer även att göras. Ytterligare kommer de intressenter som berörs av fotbollsklubbarnas finansiella rapporter redogöras för. En analys kring hur intressenterna ställer sig till det faktum att det finns stora dolda tillgångar i klubbarna kommer därför att göras. Metod: En kvalitativ fallstudie av två allsvenska fotbollsklubbar med deduktiv ansats har genomförts. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska avsnittet innehåller teorier om intellektuellt kapital och intressentteorin samt en genomgång av rådande redovisningsprinciper och lagar. Empiri: Uppsatsens empiri består av nuvarande redovisningspraxis inom svensk fotboll, en presentation av de två studerade fotbollsklubbarna samt datainsamling från och intervjuer med berörda intressenter. Resultat: Slutsatserna som har dragits är att spelarkontrakt aktiveras i fotbollsklubbar som en immateriell tillgång och värderas till anskaffningsvärdet, vilket innebär att egna produkter och Bosmanfall lämnas utanför balansräkningen. Det innebär att nuvarande praxis medför dolda tillgångar i verksamheten och således ges inte en helt rättvisande bild av fotbollsklubbarnas ekonomiska ställning. Detta spelar dock mindre roll eftersom klubbarnas intressenter i stor utsträckning bedömer och intresserar sig för andra aspekter än spelarnas bokförda värde i balansräkningen. Ytterligare har det konstaterats att med vilken associationsform en fotbollsklubb bedrivs inte påverkar klubbens redovisning av spelarkontrakt utan enbart handlar om hur verksamheten finansieras.