Nedskrivningsprövning av goodwill

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och undersöka hur nedskrivningsprövning av goodwill i enlighet med IAS 36 har gått till och redovisats i fem goodwillintensiva börsnoterade koncerner under perioden 2005 - 2013. Metod: Uppsatsen är utformad som en fallstudie med kvalitativ ansats. Data¬insamlingen består uteslutande av sekundärdata, med ett stort fokus på objektens årsredovisningar. Uppsatsen använder sig inte av intervjuer vilket motiveras med att årsredovisningarna anses som tillräckligt omfattande för att uppfylla studiens syfte. Urvalet föll på de fem börsnoterade koncerner som uppvisade störst andel goodwill i förhållande till sina totala tillgångar på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap. Teoretiskt ramverk: Uppsatsens teoretiska ramverk består av de IAS utgivna redovisnings-standarder som används inom börsnoterade koncerners koncernredovisning. Utöver detta används vedertagna företagsekonomiska teorier såsom intressentmodellen, Principal-Agent-teorin och som förlängning av detta, positiv redovisningsteori. Vidare anläggs ett aktiemarknadsperspektiv för att analysera redovisningen. Empiri: Först ges en kort introduktion av undersökningsobjekten och deras förutsättningar. Empirin består av sammanställning och presentation av ekonomiska siffror inhämtade ur samtliga undersökningsobjekts årsredovisningar samt textbaserad data inhämtad ur, för uppsatsen, relevanta noter i samtliga årsredovisningar. De undersökta bolagen är Assa Abloy, Getinge, Meda, Ratos och Securitas. Slutsats: Förvärvstakten har varit hög och goodwillposternas roll har vuxit under perioden 2005 - 2013. Nedskrivningsprocenten har under åren, för samtliga undersökta bolag, varit låga relativt vad de skulle ha varit under tidigare regelverk. Diskonteringsräntorna har inte skiftat märkbart under perioden trots konjunktursvängningar. IAS principbaserade redovisningsstandarder lämnar utrymme för tolkning vilket är negativt för potentiella aktieägare från ett aktiemarknadsperspektiv. För utomstående part är nedskrivningsprövningens redovisning i koncernerna av stor vikt då den kan leda till stor resultatpåverkan för bolag med stor andel goodwill. Redovisningen kring nedskrivnings-prövning är ofta otydlig, inte minst vad det gäller diskonteringsräntor. Vissa bolag redovisar diskonteringsräntor efter skatt och vissa redovisar före skatt. IAS 36 påverkar därför, genom sitt tolkningsutrymme, potentiella aktieägare negativt eftersom goodwill¬redovisningen inte gör tillräckligt mycket för att brygga över den informationsasymmetri som existerar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)