Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hjärtstoppsteamets transport inom sjukhuset vid larm om hjärtstopp
Sammanfattning: Bakgrund: På svenska sjukhus dör cirka sjuttio procent av de som drabbas av hjärtstopp. Eftersom hjärtstopp kan inträffa överallt på ett sjukhus och det inte alltid finns tillgång till defibrillator eller sjukvårdspersonal kan ett hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp vara avgörande. Detta då tiden till första defibrillering har ett starkt samband med överlevnad. Syfte: Belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hjärtstoppsteamets transport inom sjukhuset vid larm om hjärtstopp. Metod: En kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes på Intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i norra Sverige. Innehållsanalys användes för skapandet av subkategorier och kategorier. Resultat: Ur analysen uppstod tre kategorier och tolv subkategorier. De tre kategorierna var ”Interna och externa resurser”, ”Variabler för olika transportsträckor” och ”Samförstånd mellan olika aktörer”. Slutsats: Många barriärer som kunde påverka hjärtstoppsteamets transport till platsen för hjärtstopp identifierades och utgjordes av bland annat långa avstånd, svårpasserade dörrar, folk och saker i vägen samt ombyggnationer. De hjälpmedel som hjärtstoppsteamet hade till förfogande kunde likaså utgöra hinder, då exempelvis transportmedlet i form av en hjärtstoppscykel identifierades stor och tung. Att identifiera och åtgärda barriärer som fördröjer hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp är av vikt då detta påverkar patientsäkerhet och överlevnad för den drabbade.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)