The language stimulating classroom. An ethnographic study focusing on the environment, opportunities and interaction.

Sammanfattning: Titel: Det språkstimulerande klassrummet. En etnografisk studie med fokus på miljö, möjligheter och interaktion. Författare: Susanne Kristensen Typ av uppsats: Masteruppsats (15 hp) Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Lotta Anderson Program: Masterprogrammet (120 hp) Datum: 2016-06-15 Syfte: Det primära syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1934; svensk översättning 2010) studera och bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som finns inom en skola. Utifrån ett specialpedagogiskt och kvalitetsutvecklande perspektiv är också syftet att undersöka hur åtta pedagoger i olika stadier och klasser inom samma verksamhet arbetar språkstimulerande. Preciserad frågeställning: Vilka möjligheter till språkutvecklande undervisning ges utifrån den fysiska miljön? Vilka språkinlärningsmöjligheter skapar pedagogerna? Hur interagerar pedagogerna med eleverna utifrån ett språkutvecklande perspektiv? Vilka är de mest synliga utvecklingsområdena i verksamheten? Teoretisk ram: Denna studie ramas in av Vygotskijs sociokulturella teorier (1934, svensk översättning 2010) som innebär att människor lär i samspel med varandra där det som står på tur att läras in finns inom den proximala utvecklingszonen. Vidare behandlas betydelsen av scaffolding (Wood, Bruner och Ross, 1976), motivationsteorier (Deci & Ryan, 2008) och känsla av sammanhang (KASAM; Antonovsky, 1987; svensk översättning 2011). Metod: I denna studie som innehåller både kvalitativa och kvantitativa inslag används triangulering som metod. Det innebär att den etnografiska ansatsen som består av observationer med forskaren som fullständig observatör kompletteras med efterföljande reflekterande samtal. I studien deltar 8 pedagoger jämnt fördelat över förskoleklass, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Resultat och analys: I den första dimensionen, språkinlärningsmiljön, visar resultatet att förskoleklass får högst kvot och att kvoten sjunker ju äldre eleverna är. Trots detta behöver förskoleklassen tona ner och strukturera om i klassrummen, medan årskurs 9 behöver strukturera och bygga upp en inbjudande miljö. Det sistnämnda gäller även för årskurs 3 och årskurs 6, även om resultaten där är något högre. Årskurs 3 och årskurs 6 får högst kvot vad gäller språkinlärningsmöjligheter, eftersom eleverna i dessa klasser erbjöds att arbeta i mindre grupp under observationstillfällena. Pedagogerna i årskurs 9 framhäver dock i de efterföljande samtalen att basgruppsarbete är något som sker konsekvent. De generellt höga kvoterna i dimensionen språkinlärningsinteraktion visar att språkutvecklande samspel med eleverna i stor utsträckning sker i samtliga årskurser, men i den kvalitativa beskrivningen framkommer att kvaliteten i flera av aktiviteterna vad gäller interaktion kan förbättras. Kunskapsbidrag i relation till vad som redan beforskats: I motsats till tidigare forskning erbjuder denna studie ett kvalitativt inslag som kompletterar de kvantitativa mätningarna. Kombinationen av kvalitativ och kvantitativ metod skiljer undersökningen från tidigare forskning som använt samma analysverktyg. Här mäts också resultat från årskurser tillhörande olika stadier vilket innebär ett förhållandevis stort åldersspann på eleverna som de deltagande pedagogerna i denna studie undervisar. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån specialpedagogens tre ben, det utredande, det handledande och det skolutvecklande (SFS 2007:638), visar denna studie att det finns en tydlig korrelation mellan Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer och Lindsays (2012) studie och observationsschema och specialpedagogens utbildning, funktion och roll. I specialpedagogens utredande arbete ingår observationer som kan mynna ut i att omständigheter i klassrummet eller aktiviteter utifrån observationsschemat behöver förändras. Detta kan leda till handledning av personal kring vilka förändringar som kan behöva genomföras. Specialpedagogens roll i den handledande funktionen överensstämmer väl med Dockrell et al.:s (a.a.) tankar om hur observationsschemat kan användas skolutvecklande. Detta kan i sin tur leda till ett skolutvecklande förändringsarbete där specialpedagogen har en viktig funktion i att bidra med kompetensutveckling för att verksamheten håller rätt fokus. Nyckelord: etnografi, scaffolding, sociokulturella teorier, specialpedagogik, språkinlärningsinteraktion, språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter,