När våldtäkt blev ett sexuellt övergrepp : En feministisk policyanalys av svenska motioner om sexualbrott 2013-2016

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker den politiska debatten om sexualbrottslagstiftningen genom att granska de motioner som publicerats mellan år 2013 och 2016. Syftet är att göra en feministisk policyanalys av motionerna enligt Carol Bacchis metod ”What’s the Problem Represented to be?”, även kallad the WPR approach. Metoden utgår ifrån att problem inte är objektivt givna utan att policyer skapar en viss framställning av problemet genom det lösningsförslag de föreslår. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att motionerna verkar könande och heteronormerande så att kön och sexualitet blir till i motionerna snarare än är. I analysen av materialet identifierades sammanlagt sju olika problemframställningar vilka grupperades in under två huvudkategorier: lagstiftnings- och tillämpningsproblem. De fyra tillämpningsproblemen som framställs i motionerna är: kompetensproblemet, kvalitetsproblemet, konsekvensproblemet och problemet med bristande stöd. De tre lagstiftningsproblemen är: definitionsproblemet samt lilla och stora inklusionsproblemet. Problemframställningarna grundade motionerna sedan på tre olika förståelser för det sexuella övergreppet: en strukturell förståelse av det sexuella övergreppet som en del i mäns våld mot kvinnor, en principiell förståelse av det sexuella övergrepp som sexuella handlingar som företas utan samtycke, samt en omständigheternas förståelse där det sexuella övergreppet kan omtolkas till ett missförstånd eller ett gråzonsfall. Motionerna fungerar, genom problemframställningarnas grundläggande antaganden och implikationer, heteronormerande och könande då de reproducerar bilden av den manliga sexualiteten som aktiv och den kvinnliga som passiv samt könar förövaren som man och offret som kvinna.