Språkbarriärer i vården : En litteraturstudie

Sammanfattning: Kommunikationen och därmed informationsutbytet anses utgöra en central del i vården och behövs för att upprätthålla en gynnsam vårdrelation mellan vårdpersonal och patient. Sjuksköterskan ska bedriva en vård som ska främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Sverige och flera delar av världen blir mer mångkulturellt befolkat och detta medför en förändring i vårdandet av dessa patienter, mot ett mer så kallat transkulturellt vårdande. Språkbarriärer inom vården kan försvåra informationsutbytet mellan patient och vårdgivare. Om informationsutbytet inte fungerar kan det resultera i att samspelet brister mellan patienten och sjuksköterskan. Syftet med arbetet är att belysa språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska, vilka faktorer som påverkar dessa och vilka effekter de ger på vården. Metoden som har använts är en litteraturöversikt, där granskning av 11 kvalitativa artiklar genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter. Fyra kategorier identifierades: språkbarriärer, tolk, kulturella olikheter och kunskap och utbildning. Det visar på att språkbarriärer är ett genomgående problem i vården och att det finns olika sätt att överbrygga denna problematik. Användningen av tolk ansågs både ha för- och nackdelar, icke-verbal kommunikation som till exempel kroppsspråk och gester kunde användas som effektiva redskap. Kulturen spelade en stor roll och sjuksköterskor efterfrågade mer kunskap och utbildning i detta för att kunna vårda efter patientens behov. Diskussionen tar upp hur sjuksköterskan kan utveckla sin kompetens genom att vara medveten om hur kultur påverkar aspekten på hälsa- och sjukdom samt att hen reflekterar om sin egen förförståelse. Vidare beskrivs också att sjuksköterskan bör använda sig av fantasin och flexibiliteten i mötet med invandrarpatienter som inte behärskar det svenska språket.