Munksjöbron från vision till : Bridge over troubled water

Sammanfattning: I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004. Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige. För att identifiera in-tressanta problem granskades dessa med hjälp av källkritiskt metod och delades kronolo-giskt in i sex faser, där varje fas representerade ett delbeslut i broprocessen. För det fortsatta arbetet behövdes en analysmodell, som inkluderade multipla aktörer, och som kunde användas för en analys av den process som löpt under cirka 15 års tid. Detta ledde först till klassiska implementeringsmodeller, främst Top-down och Bottom-up-modellerna och därefter vidare till Advocacy Coalition Framework (ACF) som utgör en vi-dareutveckling av de båda implementeringsmodellerna. Fördelarna med ACF var många. Den hanterar multipla aktörer, tidspannet lämpar sig väl, och den innehåller ett antal krite-rier vilka ger underlag för intressanta diskussioner. Med analysramen och dokumentstudien som bas kunde problemområde, hypotes, samt beroende och oberoende variabler faststäl-las. Valet av analysram föll således på ACF, vilken har använts mycket i USA bland annat för analys av miljöproblem. Ett av de största problemen med analysramen har då varit att mo-tivera varför olika koalitioner uppstått. Detta problem kringgås här genom att peka på de svenska partiernas större homogenitet än deras motsvarigheter i USA, detta beroende på att det där i princip endast finns två partier. För att motivera valet av ACF som analysram testades de nio kriterier som denna innefat-tar, och genom att dessa uppfylldes kunde analysramens relevans för forskningsområdet valideras. Med hjälp av analysramen och dess kriterier, samt den källkritiska analysen, upp-ställdes hypotesen: De mest miljömedvetna koalitionerna har fått göra flest eftergifter under broproces-sens gång. Innan analysen fortskred redovisas ytterligare två metoder: kvantitativ innehållsanalys och statistisk Chi-två metod. Den kvantitativa innehållsanalysen användes för att utifrån de svenska politiska partiernas höga grad av homogenitet motivera varför olika koalitioner uppstått. Chi-två metoden användes i resultatredovisningen för att ge statistiskt stöd för hypotesen. Analysen började med att identifiera de tre koalitioner, som bildats under processen, nämli-gen: Pro-bro, Avvaktande och Anti-bro. De olika aktörerna indelades därefter i den koali-tion de tillhört under varje fas. Vidare fastställdes de tillfällen då en koalition fått göra en eftergift under processen. Totalt har den mest miljömedvetna koalitionen gjort sex eftergif-ter medan den mindre miljömedvetna inte behövt göra någon eftergift. Med hjälp av den kvantitativa innehållsanalysen har det varit möjligt att visa hur det bilda-des två koalitioner varav en mer och en mindre miljömedveten. Den mest miljömedvetna koalitionen bestod av: Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet medan den mindre miljömedvetna bestod av Folkpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Ur koalitionsbildningarna och fördelningen av eftergifter kunde det utläsas att den mest miljömedvetna koalitionen fått göra flest eftergifter, sex mot noll. För att ge statistiskt stöd åt resultatet genomfördes även en Chi-två beräkning, vars utfall var statistiskt signifikant och gav stöd åt hypotesen. I den slutliga diskussionen ställs frågan varför kommunen inte följt Agenda 21 och de stat-ligt uppsatta miljömålen. Slutsatsen dras att det är vanligt med konflikter mellan kommuna-la miljö- och tillväxtmål. I detta fall har det blivit en tveksam kompromiss, som varken löst trafikfrågan i Jönköpings centrala delar eller kommit tillrätta med de existerande miljöpro-blemen. Uppsatsen avslutas med funderingar om hur ACF kan användas i framtida forskningspro-jekt på liknande områden. I en undersökning med mindre homogena aktörer behöver ana-lysramen kompletteras med bättre metoder för att beskriva hur koalitioner bildas utifrån gemensamma basala värderingar.