Skolsköterskors erfarenheter av barns digitala medieanvändning samt skolsköterskors hälsofrämjande arbete inom området : "Det är så himla vitt och brett och inte är det lätt heller"

Sammanfattning: Bakgrund: Digitala medier är en del av de flesta barns vardag idag. Diskussioner om huruvida detta påverkar barns fysiska och mentala hälsa framhävs emellanåt i olika medier. Samtidig som det även diskuteras om positiva effekter. Skolsköterskan träffar alla elever och har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan kan i samverka med andra professioner och föräldrar förmedla kunskap och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av barns digitala medieanvändning och skärmtid, samt hur skolsköterskan arbetar hälsofrämjande inom området. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes med stöd av en intervjuguide för att samla in data. Insamlat material har analyserats genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskans erfarenheter och hälsofrämjande arbete resulterade i två domäner med fem kategorier och 16 underkategorier. Skolsköterskor samtalade med barn och föräldrar om digitala medier i hälsosamtalen och de använde sig av standardiserade hälsoverktyg. Skolsköterskor arbetade med att väcka medvetenhet och reflektion hos eleverna. Föräldrar råddes att vara delaktiga i barnens medieanvändning och ha balans och rutiner. Skolsköterskor gav information och råd om fysisk hälsa och sömn samt arbetade med utsatthet på nätet, ofta i samarbete med andra professioner. Skolsköterskor erfor att samhällets utveckling styr, att medievanor hos barn har ändrats på fritiden. Skolsköterskor tyckte att skolor har olika förutsättningar och att digitala medier har blivit en del av lärandet. De hade erfarenhet av att digitala medier ersätter personliga aktiviteter, att det ger gemenskap och vänner, men också utanförskap och konflikter. Skolsköterskor hade också erfarenhet av att barn kan fastna i spel. De hade även erfarenhet av fysiska komplikationer, som att kroppen tar stryk och att sömnen påverkas. Slutsats: Samtliga skolsköterskor lyfte frågan om barn digitala medievanor någon gång under tiden förskola till årskurs sex. Samtliga använde sig också av standardiserade hälsoformulär under hälsosamtalet med elever. Skärmtid ansågs vara ett svårt begrepp och skolsköterskor tyckte det var svårt att ge konkreta råd angående hur länge det är lämpligt för barn att sitta vid en skärm. Skolsköterskor ansåg att deras roll i samtalet var att väcka reflektion och hjälpa elever till insikt om sina vanor. Skolsköterskor arbetade hälsofrämjande på grupp- och individnivå inom området som omfattar barns medievanor, ofta i samarbete med andra professioner. Arbetet mot mobbning på nätet var framträdande i studien.