2011 års uppdatering av Skuldsaneringslagen (2006:548) : En granskning av hur uppdateringen påverkat enskilda näringsidkare och borgenärer

Sammanfattning: Bakgrund Regeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om. Problemformulering Vilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer? Syfte Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått. Metod Studiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod. Även remisser och propositioner har används för att hjälpa till att besvara kandidatuppsatsens syfte då referensramen och slutsatsen ställts mot varandra. Slutsats De faktiska effekter som den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) inneburit är att enskilda näringsidkare kan skuldsanera om obeståndet beror på att denne inte kunnat arbeta under en längre period och därför hamnat i ekonomiskt trångmål. Vid ett ekonomiskt trångmål beaktas inte skuldernas ålder på samma sätt som tidigare vilket gjort att en gäldenär kan ansöka om skuldsanering i ett tidigare stadie. Att detta skulle bidra till försämrad betalningsmoral och förhöjda räntor visar sig oförändrad. Vid förändring av rekvisit såsom skuldernas ålder syns en tydlig effekt på antalet skuldsaneringsärenden.