Stenmjölets inverkan i en kall asfaltsmassa hos bearbetbarheten, brytningsprocessen och täckningsgraden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: I kallasfalt med hårt basbitumen bryter vattnet ut ur bitumenet och bindemedlet i massan stelnar olika snabbt beroende på vilket stenmaterial asfaltsmassan består av. Om brytningen sker innan utläggning blir massan obearbetbar, målet är att brytningsprocessen ska kunna styras genom att massans brytningsprocess skall vidta när energi tillförs i massan via en vibratorsvält som packar massan. Från tidigare tester är hypotesen att det är stenmjölet som styr brytningsprocessen och bearbetbarheten. Idag är problemet att massan bryter för snabbt och den blir svårbearbetad vid läggning och resultatet blir dåligt. I arbetet undersöks också täckningsgrad och styvhetsmodulen. Arbetet är utfört på NCC:s väglaboratorium i Umeå 4/4 - 15/4 2016. Sex stycken stenmaterial från olika bergtäkter med olika egenskaper testas. Bergtäkterna är belägna från Närke upptill Västerbotten vid namn Dylta, Råsta, Sälgsjön, Stöningsberget, Ljusberget och Supartallen.  Fraktion 0-16 mm från en och varje bergtäkt handblandas, två asfaltsprover tillverkas enligt två olika mix- och bedömningsmetoder. Täckningsgrad, bearbetningsegenskaperna och brytningprocessen bedöms och antecknas i en matris. I nästa steg ersätts ordinarie stenmjöl (0-2 mm) med stenmjöl från en bergtäkt med ett tidigare känt bra stenmaterial. Med resterande makadam (2-16 mm) görs samma process om på nytt och resultatet analyseras och jämförs. En asfaltsmassa med stenmjöl från bergtäkten Supartallen och makadam från bergtäkten Stöningsberget visar förbättrade resultat i jämförelse med fraktion 0-16 mm från bergtäkten Stöningsberget och vidare laborationstester görs på denna blandning av stenmaterial. Dessa bergtäkter ligger geografiskt nära varandra, drygt 25 mil, vilket också motiverar till att välja dessa stenmaterial som i framtiden kanske kommer användas fullskaligt. Från dessa blandningar tillverkas asfaltskroppar genom packning med gyratorisk packare och styvhetmodulen testas. I ekonomisk och miljömässig vinning görs ett försök med en restprodukt från stålindustrin. Ett försök utförs med skänkslagg (0-2 mm). Slaggen blandas med stenmaterial från bergtäkten Supartallen där bearbetningen, brytprocessen och täckningsgraden undersöks. Detta är ett inledande försök för att få en fingervisning hur asfaltsmassan beter sig blandat med skänkslagg. Utvärdering av resultaten gjordes med hjälp av en matriser där varje asfaltsblandning ingår. Asfaltsblandningen betygsätts enligt bearbetbarhet, täckningsgrad och brytningskontroll. Skålen analyserades och slutsatser om brytningen kunde dras. Genom sönderdelning av massan kunde observationer göras om hur brytningen av massan har kommit, även täckningsgraden analyseras. Resultaten pekar på att stenmjölet har en betydande roll i täckningsgrad, brytning vid blandning och brytningsprocessen, dock ingen skillnad på styvhetsmodulen. Att enbart stenmjölet ska vara problemet är inte hela sanningen men har som sagt en betydande roll. Just att stenmaterial från Supartallen är så pass bra för beaktas och använda sig av stenmaterial med liknande egenskaper och inte använda stenmaterial med för höga halter SiO2 då det ger dålig täckningsgrad. Att massan bryter för snabbt kan bero på halten bindemedel, vidare laborationer bör göras med halten bindemedel i fokus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)