Välfärdsproblem och etik inom hundavel

Sammanfattning: Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel. Höftleds- och armbågsdysplasi, ögonsjukdomar, hudsjukdomar, andningsbesvär och ryggradsabnormiteter är bara några exempel på sjukdomar och åkommor som drabbar renrasiga hundar. Djurens morfologi begränsar deras möjlighet att uttrycka artspecifika beteenden, vilket påverkar deras förmåga till kommunikation på många nivåer. Även förekomst av ärftliga beteendestörningar har konstaterats. Alla världens cirka 400 raser drabbas mer eller mindre av ärftliga sjukdomar. Svenska kennelklubben har tagit fram ett kompendium (Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar) där sju raser klassificeras som högrisk. Dessa sju raser är engelsk och fransk bulldogg, mastino napoletano, shar pei, chow chow, basset hound samt pekingese. Vilka alla lider av omfattande konsekvenser från oaktsam avel. Åtgärder måste till för att skydda dessa och alla andra hundars välfärd och livskvalitet i framtiden. Sverige har en utförlig djurskyddslagstiftning som reglerar aveln men nutidens avelsprinciper står inte i paritet med lagstiftningen. Jag finner detta förvånande eftersom vår lagstiftning speglar våra moraliska skyldigheter. Människan har i högsta grad skapat dessa problem och defekter så nu är det vår moraliska och etiska skyldighet att hitta en lösning som gynnar hundarnas hälsa. Det krävs dock att alla aktörer och intressenter som påverkar avel arbetar mot gemensamma mål för att utveckla nya avelsmetoder.