Dilemman och beslutsfattande inom den finansiella tjänstebranschen : En studie ur ett rådgivarperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Författare: Linnéa Bergdahl; Julia Hellström Karlsson; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som fyller en viktig roll i samhället. Samtidigt får de ofta utstå mycket kritik från olika aktörer i samhället vilket skadat allmänhetens förtroende för dem. Tidigare forskning kring finansiella rådgivare har ofta missat att skildra rådgivarens bild av yrkesrollen och har istället valt att fokusera på kunder och ledning. Denna studie bidrar till tidigare forskningsfält genom att (1) empiriskt undersöka vilka problem och dilemman finansiella rådgivare upplever att de ställs inför i sin yrkesroll samt vilka aspekter som influerar dem när de fattar beslut i dessa situationer. Studien bidrar även till tidigare forskningsfält genom att (2) analysera rådgivarnas problem och dilemman med utgångspunkt i deras omgivande system och aktörer. En studie av det här slaget kan (3) bidra till att bättre beslutsstöd utformas för rådgivarna genom att synliggöra och öka medvetenheten för de utmaningar de möter. Genom att anta en kvalitativ forskningsstrategi har tio intervjuer med finansiellarådgivare i Luleåområdet genomförts samt två med de viktiga branschaktörerna Finansinspektionen och SwedSec. Baserat på intervjuerna identifierades fem problemområden inom vilka dilemman kan uppstå för rådgivarna. Problemområden är (1) Dilemman som kan uppstå när regleringar från Finansinspektionen ska implementeras på operativ nivå, (2) Dilemman som uppstå på grund av organisationernas egna styrsystem, (3) Dilemman som kan uppstå på grund av organisationskulturen, (4) Dilemman som kan uppstå på grund av kundernas okunskap om den finansiella tjänstebranschen samt (5) Förväntningar från olika intressenter sätter press på rådgivarna. Vidare har fyra angreppssätt identifierats baserat på hur rådgivarna hanterar dessa problemområden. Angreppssätten är (1) Ta hjälp av kollegor, (2) Ta hjälp av intern support, (3) Luta sig mot regelverken samt (4) Tillämpa egen etik och moral. Rådgivarna i studien ansåg att oetiskt beteende inom branschen var ett individproblem i motsats till författarna som relaterade deras dilemman till situationsbaserade faktorer. Under studiens gång visade det sig att det ofta var svårt för rådgivarna att identifiera styrsystemens och intressenternas roll i att skapa dilemman för dem. En bild av en yrkesroll som präglas av individualism växte fram under studiens gång. Rådgivarna är ensamt ansvariga gentemot en rad olika intressenter där pressen på individen är stor samtidigt som medlen för att hantera pressen är relativt få. Detta ställer stora krav på rådgivarnas egen etik och moral. Tillräckligt beslutsstöd saknades inom problemområden som berörde exempelvis intressekonflikter. Studien är ett steg mot att undersöka hur organisationerna och samhället kan stötta rådgivarna i den viktiga funktion de fyller. I motsats till att undersöka hur samhället kan skyddas mot dålig rådgivning har studien valt att fokusera på hur rådgivarna kan få hjälp att hjälpa kunderna och samhället i stort. Detta genom att skildra yrkesrollen och därigenom skapa en djupare förståelse för den.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)