Högskolestudenters akademiska self-efficacy : Hur relaterar kön, KASAM och socialt stöd till studenternas upplevelse av studieframgång?

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning:   Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test. 14.3% av variansen i studenternas akademiska self-efficacy förklarades av samtliga prediktorer (kön, KASAM och socialt stöd). Män visade sig ha högre akademisk self-efficacy än kvinnor. Ett positivt samband hittades mellan KASAM och akademisk self-efficacy, samt socialt stöd och akademisk self-efficacy. Studien har bidragit med ytterligare kunskap om studenternas situation. Detta kan leda till förbättrad skolmiljö som ökar studenternas akademiska self-efficacy.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)