Styrning av leverantörer mot en hållbar försörjningskedja : En kvalitativ studie av initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel

Sammanfattning: Bakgrund: Begreppet hållbar utveckling fick först sin spridning i slutet av 80-talet då Brundtlandrapporten publicerades och har sen dess fått allt större betydelse i samhället. Intresset för hållbarhet har på senare tid utmynnat i en ökad efterfrågan på närproducerade livsmedel. Närproducerade livsmedel skapar värde för det lokala samhället, medför kortare transporter och ökar livsmedlets spårbarhet. Det finns dock ingen officiell definition av vad närproducerat innebär. Närproducerat är inte likställt med hållbart ur ekonomisk, ekologisk och social mening, därför är det viktigt att arbeta med styrning av hållbarhet i initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Svårigheter med hållbarhetsarbetet påträffas ofta i försörjningskedjan. Styrning av leverantörer i försörjningskedjan är därmed ett sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Vi har identifierat fyra kritiska moment i styrningen av lokala leverantörer mot en hållbar försörjningskedja; implementering, val och utvärdering, samarbete samt kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel styr sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja, genom att studera litteratur och praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Slutligen bidrar vi med en vägledande och inspirerande modell över hur företag bör styra sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja. Metod: För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi använt oss av en abduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Detta material har analyserats för att finna likheter och skillnader mellan initiativen och mellan teori samt praktik. Slutsats: Vi har kommit fram till att när hållbarhet genomsyrar initiativets strategi, mål och kultur underlättar det beslutsfattandet gällande leverantörsstyrning mot hållbarhet. Vi har även sett att intuition används mer i praktiken vid val och utvärdering av leverantören. Närhet till leverantören möjliggör en god relation och sänker barriärer, vilket underlättar styrningen. Slutligen har vi sett att initiativen i vår undersökning har olika karaktär vilket också har betydelse för deras styrning.