Nattens betydelse för barns anknytning : en kvalitativ studie om barns anknytningsmönster på dygnet-runt-förskola.

Sammanfattning: Inledning Sedan 2005 har antalet kommuner som erbjuder dygnet-runt-förskola fördubblats och antalet barn som behöver omsorg på obekväma tider på dygnet ökar (Skolverket 2017). Många barn som är inskrivna på dygnet-runt-förskolor tillbringar långa dagar och ibland flera dygn utan att komma hem emellan och frågan är om de påverkas av så långa vistelsetider på förskolan. Den teori som har legat till grund i studien är John Bowlbys anknytningsteori som säger att små barn är i behov av sina primära anknytningspersoner och ej bör separeras från dessa under längre tidsperioder. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar 0–3 åriga barns anknytning på dygnet-runt-förskolor. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ett antal förskollärares erfarenheter och upplevelser av barn som sover på en dygnet-runt-förskola. Fokus kommer att ligga på de barn som sover nätter på förskolan och på vilket sätt förskollärarna anser att deras anknytning påverkas. Metod En kvalitativ metod har använts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Förskollärare på två olika dygnet-runt-förskolor har deltagit där alla har minst tre års erfarenhet från att arbeta på dygnet-runt-förskola. Resultat Resultatet visar att de förskollärare som intervjuats anser att de barn som sover flera dygn på förskolan utan att komma hem till sina primära anknytningspersoner mår sämre och visar tecken på ett undvikande anknytningsmönster. Barn som sover sällan på förskolan upplevs antingen sova sämre och vara ledsnare eller klara det bra vilket tyder på att det inte finns någon färdig mall som fungerar för alla barn. Barn som regelbundet sover två till tre nätter i veckan anser förskollärarna mår bra, har lättare att anpassa sig till situationen och tenderar att ha ett tryggt anknytningsmönster. Vidare är det bättre att lämna barn över två år på dygnet-runt-förskola då barn under två år anses vara för små och kan inte verbalt påverka sin situation. Undersökningen visar också att de stora personalgrupperna som arbetar med barnen upplevs påverka några av de yngsta barnen negativt men att det går bra för de flesta barnen. Även barnens hemsituation påverkar barnens trygghet på förskolan och barn med trygga hemsituationer tenderar att ha det lättare och vara trygga individer även på förskolan. Barn med otrygga hemsituationer upplever förskollärarna sover sämre och är otrygga barn även på förskolan.