Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården

Sammanfattning: Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården. Undersökningen är avgränsad till Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset är stort, ett av de största i Europa och tillsammans med Karolinska Institutet leder de fram den medicinska utvecklingen i Sverige. Medicinsk Teknik, Upphandlingssektionen, Röntgenkliniken i Solna och SLL Innovation har deltagit i undersökningen och inblandade personer har därmed bidragit med sina kunskaper, erfarenheter och synpunkter om innovationer och teknologier. I uppsatsen analyseras centrala faktorer som påverkar införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården betraktat ur ett sjukhusperspektiv. För att genomföra den här undersökningen används fallstudien som forskningsmetod. En beskrivande och tolkande analysmetod används för att bearbeta fakta. Tre innovationer finns med i undersökningen, Stick Stop, Riktinstrument för att utföra kapning av en lårbenshals och Snabba Klipp. Innovationerna beskrivs av ett flertal involverade personer. Utgående från uppsatsens frågeställningar och resultat har sex stycken teman utarbetats som tillämpas i analysdelen. För att kunna utvärdera resultatet från den här uppsatsen och jämföra med tidigare forskning om innovationer används två teorier och en teoretisk modell. Teorierna kommer från en känd amerikan inom området innovationer Everett M Rogers, (Diffusions of innovations 2003) och Kerstin Roback Sverige som har utarbetat IDD-modellen i sin avhandling (2006), Medical Device Innovation: The integrated processes of invention, diffusion and deployment. Det väsentliga som den här uppsatsen och undersökningen vill påvisa, när det handlar om utspridning och införande av nya innovationer inom hälso- och sjukvården är betydelsen av sociala faktorer i ett socialt system. Betydelsen av socialt system tas upp i Everett M Rogers teori, fyra huvudelement vid utspridningen av innovationer, (innovation, kommunikationskanaler, tid, socialt system). Exempel på sociala faktorer i ett socialt system enligt undersökningens resultat och analys är hierarki, revirtänkande, konspiracism, motstånd till förändring, konservatism, grupptänkande, prestige, auktoritet, status och renommé. En av uppsatsens slutsatser är att sociala faktorer sannolikt påverkar inblandade aktörers förmåga att fatta ett välgrundat beslut och de får därmed betydelse för beslutsprocessen vid spridningen och införandet av nya innovationer. Andra sakförhållanden som har betydelse vid införandet av nya innovationer inom hälso- och sjukvården handlar om regelverk, tillsynsmyndigheter, CE-märkning, patientsäkerhet, kliniska prövningar, riskanalys, hälsoekonomiska utvärderingar, kostnadseffektivitet, nettonytta, behovet av en innovation etc., vilket den här undersökningen visar liksom tidigare fakta. När det handlar om utmönstringen av äldre teknologier så beskrivs övergången från öppen kirurgi till mikroinvasiv kirurgi och endoskopi av ett flertal informanter. Det är exempel på en teknologiförändring som sker i hela världen, likaså att slätröntgen är på väg ut, tredimensionella bildgivande modaliteter tar över mer och mer. Fördelarna med att använda mikroinvasiv kirurgi och endoskopi jämfört med öppen kirurgi är bland annat; snabbare återhämtning hos patienten efter ingreppet, mindre kostnad för sjukvården trots initialt dyrare investering, snabbare operation eller ingrepp jämfört med öppen kirurgi och kortare inskrivningstid. Sammantaget gör det att hela samhället tjänar på den typen av teknologiförändring. Det är också viktigt att komma ihåg sjukvårdens grundläggande uppgift, nämligen att ge en god hälso- och sjukvård för hela befolkningen på lika villkor, 2 §, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Framtagningen av nya innovationer och nya teknologier är därför ett betydelsefullt inslag för att kunna ge alla samhällsmedborgare förbättrad hälsa på lika villkor.