Implementering av utbildning för hållbar utveckling inom gymnasieskolan.

Sammanfattning: Under det senaste decenniet har det vuxit fram en stark politisk strävan att driva samhällsutvecklingen i enhållbar riktning. Syftet med denna studie har varit att undersöka dels vilka förväntningar samhället har på hurundervisning för hållbar utveckling bedrivs i svenska gymnasier, och dels att se i vilken utsträckning gymnasie-skolor upplever att de har samhällets stöd för detta. Frågorna som vi ville besvara var; om det finns det någonkoppling mellan teorier om hur undervisningen för hållbar utveckling skall bedrivas och den undervisning somfaktiskt bedrivs i ämnet, samt om och hur gymnasieskolor får stöd från samhällets institutioner för att kunnabedriva denna undervisning.Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där nio personer, politiker, tjänstemän frånoffentlig förvaltning, universitets- och gymnasielärare, ingick.Det framgick av intervjuerna att det finns stora brister i implementeringen av undervisning för hållbar utvecklingi gymnasieskolan. Faktorer som identifierades som väsentliga i sammanhanget var, otydlighet i vem som haransvaret för att denna undervisning ska bedrivas, svårigheter för lärare och skolledning att definiera begreppethållbar utveckling, utbildningssystemet gynnar inte ett tvärvetenskapligt arbetssätt och behov avkompetenshöjning hos lärare avseende vad som ska förmedlas och hur. Informanterna var emellertid eniga omatt det finns ett stöd från samhället för skolans arbete med undervisning för hållbar utveckling.En slutsats man kan dra från studien är att lärarutbildningen fyller en viktig funktion i sammanhanget.Utbildningen måste förutom att definiera begreppet hållbar utbildning innehålla didaktiska aspekten för hållbarutveckling, d.v.s. vad ska förmedlas och hur. En annan slutsats är att ansvaret för implementering avundervisning för hållbar utveckling i skolan behöver tydliggöras.====N=EORF=