Reklam utan schablonisering - ett hot mot tryckfriheten?

Sammanfattning: Over the last 40 years there has been a debate in Sweden if we shall adopt legislation prohibiting gender discriminating commercials. The lead-ing and most frequently recurring argument against legislation is that it would challenge the freedom of the press. The purpose of this essay is to find how the legislature has justified not restricting the freedom of the press in favour for a statutory prohibition of gender discrimination commercials, with focus on gender stereotyping com-mercials. The purpose is investigated through a research of the boundary of the freedom of the speech, relevant legal norms and analysing the arguments from both perspectives. In this essay appears that it is not completely clear whether gender disc-riminating commercials apply within the protected area of freedom of the press, even though the legislature claims this. The problem is that this kind of commercials can be considered as mixed messages. The arguments for demanding limitations of the freedom of the press act to accomplish legis-lation against gender discriminating commercials are insufficient. The government focus on freedom of the press as a fundamental democratic right without concerns about other democratic values. The critical gender analysis blames the legislature’s underlying misogyny. This misogyny is shown through a trivialisation of female and democratic inter¬ests and makes the real underlying conflict invisible when the govern-ment disregard other human rights and democratic values in this conflict. Instead the interest of the market has been given a stronger protection than other commercial message. This even though manufacturer’s economical interests fall outside the purpose of the freedom of the press and the opinion differs whether gender discriminating values are protected by freedom of the press. I 40 år har det pågått en debatt i Sverige om huruvida vi ska ha lagstiftning som förbjuder könsdiskriminerande reklam. Det främsta och mest återkommande argumentet mot lagstiftning är att en sådan inte skulle kunna införas utan att inskränka tryckfriheten. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur lagstiftaren har motiverat att inte inskränka tryckfriheten till förmån för ett lagstadgat förbud mot könsdiskriminerande reklam, med fokus på schabloniserande reklam. Syftet utreds genom besvarande av frågor om gränsdragning av tryckfriheten, relevanta rättsliga normer och argumentationen för och emot att inskränka tryckfriheten för detta ändamål. I uppsatsen framkommer osäkerhet huruvida könsdiskriminerande reklam skyddas av tryckfriheten, trots att lagstiftaren hävdar detta. Problematiken ligger i att den här sortens reklam kan ses som ett blandat meddelande. Argumenten för att inskränkningar i tryckfrihetsförordningen krävs för att kunna genomföra en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam är bristfälliga. Regeringen fokuserar på tryckfriheten som en grundläggande demokratisk rättighet utan att ta hänsyn till andra demokratiska värden i den här intressekonflikten. I den kritiska genusanalysen av argumenten ges förklaringen att detta beror på att lagstiftaren har en bakomliggande kvinnofientlig syn. Detta visar sig genom regeringens trivialisering av kvinnliga och demokratiska intressena trots att de, precis som tryckfriheten, är klassificerade som mänskliga rättigheter. Istället har marknadens ekonomiska intressen prioriterats och köns-diskriminerande reklam har fått ett starkare tryckfrihetsrättsligt skydd än andra kommersiella meddelanden, trots att näringsidkares ekonomiska intressen faller utanför TF:s syfte och det råder delade meningar om köns-diskriminerande budskap är skyddsvärda åsikter i TF:s mening.