Stekta ägg och vissen säd : En innehållsanalys av ofrivillig barnlöshet i reality-TV

Sammanfattning: Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.