Anpassning av balanserat styrkort : En fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg

Sammanfattning: Titel: Anpassning av balanserat styrkort - en fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Andres Gonzalez Castro, Fredrik Johansson & Safet Kopic Handledare: Yuliya Ponomareva Datum: 2018-04-29 Nyckelord: Balanserat styrkort, Ekonomistyrning, New public management, Offentlig sektor, Anpassning Bakgrund: Begreppet “new public management” uppkom under 1980-talet som en konsekvens av att den offentliga sektorn tyngdes av höga kostnader och bristande kostnadskontroll. New public management syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att hämta inspiration från den privata sektorn. Parallellt med begreppet “new public management” växte det balanserade styrkortet fram som en ny innovativ styrmodell. Det balanserade styrkortet tog inte enbart hänsyn till finansiella mått, utan även till icke-finansiella sådana för att skapa värde på lång sikt. Problemdiskussion: För att anpassningen av styrmodellen ska fungera måste en organisation ta hänsyn till flera aspekter; dels att styrmodellen är utformad efter verksamhetens specifika behov, dels att de olika perspektiven och styrtal har ett så kallat “orsaks-verkan”– samband. Det finns flera utmaningar med det balanserade styrkortet som kan påverka hur en organisation anpassar och utvecklar sitt styrkort. Det balanserade styrkortet inom offentlig sektor har ifrågasatts, där kritiker menar att styrkortet inte tillför någon nytta och att styrdokumenten som införs inte implementeras fullt ut. Frågeställning: I vilken utsträckning kan ett regionalt övergripande styrkort anpassas till avdelningsnivå? Syfte: Studien ämnar undersöka anpassning och tillämpning av det balanserade styrkortet på Region Kronoberg med särskilt fokus på serviceavdelningen.  Metod: En fallstudie har genomförts på Växjö lasaretts serviceavdelning, som ingår i Region Kronoberg. Intervjuerna som genomfördes gjordes både enskilt och i grupp. Vårt tillvägagångssätt tar ansats i den kvalitativa forskningsmetoden. Både primär och sekundär data har använts för insamling av information. Analys: Både det övergripande och serviceavdelningens balanserade styrkort har modifierats i förhållande till Kaplan och Nortons grundmodell. Flera indikatorer antyder att anpassningen av styrkorten på de olika nivåerna saknar samband – något som Kaplans och Nortons teori anser vara viktigt. Det övergripande styrkortet får på grund av detta en annan funktion än den som är tänkt, vilket medfört att det balanserade styrkortet inte når sin fulla potential genom de fyra perspektiven. Slutsats: Det vi har kommit fram till med denna studie är att anpassningen av det balanserade styrkortet i en stor och komplex organisation som Region Kronoberg kan innebära flera utmaningar. Grunden till dessa är att sambandet mellan det övergripande styrkortet för Region Kronoberg och den enskilda serviceavdelningen inte är optimalt. Det övergripande styrkortet fungerar mer som en modell för att beskriva övergripande mål till serviceavdelningen än ett styrningsverktyg.