Handel med förhinder -En studie avseende Sveriges handelsförbindelser med Kina respektive Japan under 1950-talet (1949-1961)

Sammanfattning: Den här uppsatsens bidrag till forskningen är att ingående beskriva hur handeln mellan Sverige och Kina respektive Japan utvecklades under 1950-talet (1949-1961) och framförallt beskriva hur de institutionella förutsättningarna, dvs. formella och informella spelregler och väsentliga händelser kom att påverka handeln. I Sveriges handelspolitik efter kriget var försörjningsintresset och att skapa tillräckliga exportinkomster inte minst i dollarvaluta viktigt. Medlemskap i GATT och OEEC samt bristen på valuta styrde till stora delar handeln. Handeln mellan Sverige och Kina respektive Japan visade en stor likhet under de första åren i undersökningen. Handeln var begränsad, kompensationsaffärer var viktiga och den största svenska exportvaran var cellulosaprodukter. Handeln var omgiven av stora regleringar från samtliga parters sida. Därefter kom utvecklingen att skilja sig avsevärt. I handeln med Kina, kom omvärldshändelser och andra väsentliga händelser såsom västs sanktionspolitik, att först i stort sett innebära att handeln upphörde, medan Kinas industrialisering under andra halvan av 1950-talet, framförallt under det stora språnget, gjorde att handeln ökade kraftigt. I fallet med Japan fick Koreakriget en omvänd effekt, handeln ökade kraftigt framförallt importen till Sverige. De institutionella förutsättningarna och dess ramverk, utövad genom behovet av export och importlicenser samt handelsavtal, kom att spela en stor roll i handeln, främst gentemot Japan. Exporten till Japan blev aldrig speciellt framgångsrik p.g.a. framförallt landets aktiva politik att skydda sin egen industri samt att den traditionella exporten av cellulosaprodukter konkurrerades ut tidigt. När väl handeln med Kina kom igång igen blev exporten dit framgångsrik och omfattade fortsatt bl.a. cellulosaprodukter men även verkstadsprodukter. Både japansk och kinesisk export av textilvaror till Sverige möttes av försök från Sverige att skydda textilindustrin. Den japanska textilexporten var mer lyckosam sannolikt beroende på Japans medlemskap i GATT men också genom mer konkurrenskraftiga produkter. I handeln med Kina var Sverige den starka parten med ett stort handelsöverskott men i fallet med Japan var det tvärtom, Japan var den starka parten och detta resulterade i ett stort handelsunderskott från svensk sida. Svenska myndigheter men också företag tog under hela perioden stor hänsyn till västs och framförallt USA:s synpunkter i handeln med Kina, framförallt under den inledande perioden. Sverige drev inledningsvis en tämligen misslyckad aktiv handelspolitik gentemot Japan och försökte uppnå en balanserad handel, en politik som sedan övergavs. Både Japan och Kina var intressanta marknader för de svenska företagen men deras agerande kom att tidvis påverkas av den osäkerhet som omvärldshändelser och tillämpandet av de institutionella förutsättningarna ledde till.