En sammanhållen landsbygdspolitik : en argumentations- och kritisk diskursanalys av den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande 2017

Sammanfattning: Detta arbete utgår från förändringar i samhällsdiskursen i samband med den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande; För Sveriges Landsbygder - En sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd? (SOU 2017:1). I uppsatsen genomförs en analys kring hur slutbetänkandet tillskriver olika aktörer ansvarsfördelning, handlingsutrymmen och subjektspositioner. Detta har fullföljts genom att ange vilka problem och politiska förslag som kommittén identifierat. Betänkandet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och argumentationsanalys. Den kritiska diskursanalysen har gjorts med utgångspunkt i hur formuleringar och ordval har lagts upp för att sedan kunna föreslå vilken politisk verklighet som skapas genom förslagen. Argumentationsanalysens metoder har tillämpats genom att beakta argumentens trovärdighet, faktuella innehåll och ideologiska bakgrund. Analysen har avgränsats och i huvudsak utgått från temaområdet: “Näringsliv-och företagande”. Interpellationsdebatter har undersökts för att kunna se hur politiken kring kommitténs ämnesområden har diskuterats tidigare. Remissvar från olika berörda aktörer har också vävts in för att kunna se hur några av de involverade förhåller sig till förslagen. Slutbetänkandet har valts att analyseras för att det finns en utomvetenskaplig relevans i dokumentets innehåll. Med detta menar jag att förslagen berör människor som är verksamma och lever på landsbygden men också olika aktörer, organisationer och statliga myndigheter. Utöver detta finns betydelsen av att tränga bakom den politiska retoriken för att kunna förstå hur policies är delar som inverkar på mer övergripande samhällsstruktur och diskurser. Därmed uppfylls också en inomvetenskaplig relevans. Utifrån kommitténs förslag genereras olika ansvarsfördelning och maktpositioner. När dessa tilldelas skapas subjektspositioner som bidrar till att olika aktörer får större eller mindre påverkan i den politiska strukturen. Detta skapar handlingsutrymmen som antingen möjliggör eller försvårar för olika aktörer att kunna påverka utvecklingen. Analysen bidrar till att visa hur dokumentet diskursivt skapar olika typer av politiskt ansvar utifrån förslagen samt hur förslagen har påverkats av andra diskurser.